Lennart Nilssons bildskatt öppnas för forskning och allmänhet
Göteborgs universitet har tilldelats 1,3 miljoner av Hasselbladstiftelsen för att ta över och tillgängliggöra fotografen Lennart Nilssons omfattande arkiv – ett av Sveriges mest betydelsefulla fotografiska arv. Arkivet rymmer ett livsverk som förändrade hur vi ser på människokroppen, vetenskapen och fotografins roll i samhället.
Initiativet innebär att Lennart Nilssons arkiv långsiktigt bevaras vid Göteborgs universitetsbibliotek och görs tillgängligt för forskning och allmänhet. Samtidigt knyts arkivet till den internationellt uppmärksammade forskningsmiljön kring fotografi som byggts upp i samarbete mellan HDK-Valand vid Göteborgs universitet och Hasselbladstiftelsen.
Nådde en global publik
Lennart Nilsson är en av Sveriges mest betydelsefulla fotografer, inte minst genom sitt unika och långvariga samarbete med medicinsk forskning.
– Att bevara hans arkiv handlar inte bara om att ta hand om ett enastående livsverk. Det handlar också om att ge möjlighet att förstå en kreativ praktik som spänner över flera decennier och bidrog till att popularisera vetenskap för en bred allmänhet, säger Niclas Östlind, professor i fotografi vid HDK-Valand.
Hans mest kända verk är boken Ett barn blir till från 1965, där fosterutvecklingen skildras från befruktning till födelse. Boken har översatts till över tjugo språk och är en av världens mest spridda fotoböcker. Bilderna har också väckt viktiga diskussioner om forskningsetik, synen på kön och reproduktion samt fotografins roll i vetenskaplig kunskapsproduktion.
– Hans arbete, i skärningspunkten mellan fotografi och medicinsk forskning, har haft stor betydelse för hur bilder formar kunskap och samhällsförståelse. Lennart Nilssons gärning ligger oss varmt om hjärtat, och vi välkomnar att arkivet nu bevaras och görs tillgängligt för forskning och allmänhet, säger Kalle Sanner, VD på Hasselbladstiftelsen.
Avgörande roll för vårt kollektiva minne
Arkivet, som tidigare förvaltats av Lennart Nilssons styvdotter Anne Fjellström, rymmer ett stort antal negativ, diabilder samt böcker, tidskrifter och ett omfattande personarkiv med korrespondens, anteckningar och dokument. Materialet sträcker sig från 1940-talet fram till Nilssons död 2017 och ger en inblick i både fotografens arbetsprocess och den tid han verkade i.
Initiativet aktualiserar därmed också frågan om hur det fotografiska kulturarvet ska tas om hand.
– Fotografi spelar en avgörande roll för vårt kollektiva minne. Här kan universiteten mer än andra samhällsaktörer bidra till kvalificerad kunskap och fördjupning, säger Niclas Östlind.
För att materialet ska bli sökbart och tillgängligt behöver det kompletteras och anpassas till UB:s söksystem, ett arbete som nu kommer påbörjas. Förhoppningen är att arkivet ska vara tillgängligt för forskare, studenter och allmänhet under 2029.
När arkivet väl har införlivats i universitetets samlingar kommer Göteborgs universitetsbibliotek att ansvara för den långsiktiga förvaltningen.
– Det känns alldeles fantastisk att vi i samarbete med HDK-Valand och Hasselbladstiftelsen har kunnat ro detta i hamn. Vi axlar därmed ett nationellt ansvar för det fotografiska kulturarvet, tätt förbundet med den utbildning och forskning som bedrivs inom universitet, säger Morgan Palmqvist, överbibliotekarie.
Kontakt
Niclas Östlind, professor i fotografi, e-post: niclas.ostlind@akademinvaland.gu.se, telefon: 073–507 50 71
Bilder
-
Boken A Child is Born (Ett barn blir till). Första upplagan av den amerikanska editionen 1966. Delacorte Press/Seymour Lawrence, New York, New York.
-
Lennart Nilsson, Stockholm 2016. Foto: Nicho Södling.
-
Lennart Nilsson var den första som fick att motta Hasselbladspriset. Här ses han tillsammans med Hasselbladstiftelsens ordförande Einar Josefson under en ceremoni på Victor Hasselblad AB 1980.