Lungcancer minskar inte i takt med minskad rökning

Trots att antalet som röker har minskat mycket kraftigt i Sverige, minskar inte antalet fall av lungcancer i befolkningen lika mycket som förväntat. Bland kvinnor har istället antalet drabbade ökat. Det visar en ny studie vid Umeå universitet. Den nya studien innebär att synen på hur länge rökningen påverkar hälsan kan förändras.

– Rökning är tveklöst den viktigaste riskfaktorn för lungcancer. Därför är det förvånande att det minskande rökandet ännu inte märks mer i statistiken. Det behövs mer forskning för att ta reda på vad det beror på, säger Bengt Järvholm, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Antalet som röker har under många år minskat i Sverige. Idag uppger en av tjugo svenskar, cirka fem procent, bland män och kvinnor att de röker dagligen. På 1960-talet rökte ungefär varannan svensk man i ålder 18–69 år. Kvinnorna började i allmänhet röka senare i historien än männen. I en stor studie 1963 rökte bara drygt var tionde kvinna, 11 procent, i åldern 50–69 år, medan 46 procent av männen var rökare. Bland kvinnorna var det främst de yngre som rökte på 1960-talet.

Enligt tidigare forskning ska risken att utveckla lungcancer sjunka kraftigt och snabbt efter att man slutat röka. Enligt en brittisk studie sjönk antalet som hade fått lungcancer före 75 års ålder från 16 procent till tre procent bland dem som slutade röka innan de fyllde 50.

Umeåforskarna har jämfört förändringen av rökvanor i Sverige från 1950-talet med insjuknandet i lungcancer mellan 1970 och 2021 hos män och kvinnor i åldern 40–84 år. Man studerade hur ett antal undergrupper av cancern utvecklades i olika åldersgrupper. Tidigare studier har visat att skivepitelcancer är den form av lungcancer som har starkast samband med rökning.

Resultaten visade att risken att drabbas varierade kraftigt beroende på typ av lungcancer, ålder och kön. Baserat på tidigare studier skulle man väntat sig att cancerrisken skulle ha minskat ha minskat även bland äldre. Men det visade sig att lungcancer var lika vanligt 2021 som 1970 bland män i åldern 75–79 år. Risken för skivepitelcancer hade sjunkit kraftigt, medan den istället hade ökat sex gånger för den andra vanliga cancerformen, adenocarcinom. Bland kvinnor i samma åldersgrupp hade risken för skivepitelcancer 2021 ökat till samma nivå som bland män. För adenocarcinom var risken likartad för kvinnor och män, trots att det varit stora skillnader i rökvanor.

Studien ger inte svar på varför cancerutvecklingen stämmer så dåligt med förväntningarna. För det krävs andra typer av studier. Det finns dock ett flertal möjliga förklaringar. En förklaring kan vara att personer kanske underrapporterar sin rökning, det vill säga att minskningen av rökning eventuellt är mindre i verkligheten än på pappret. En annan möjlig förklaring kan vara att tidigare antaganden har varit överdrivna om hur snabbt risken att drabbas minskar när man slutar röka. Det kan inte heller uteslutas att andra miljö- eller livsstilsfaktorer kan spela in; också den som aldrig har rökt kan få lungcancer, även om det är mindre vanligt. Det faktum att utvecklingen är så mycket sämre för kvinnor än för män beror på att kvinnorna generellt började röka senare i historien än män.

– Resultaten ska absolut inte tolkas som att det är lönlöst att sluta röka. Tvärtom understryker studien vikten av att man slutar tidigt, helst att man aldrig börjar, eftersom det kan vara så att risken för lungcancer är förhöjd längre än vi tidigare trott, säger Bengt Järvholm.

Studien visar att om risken att drabbas av lungcancer 2021 var lika stor som risken 1970 hos män och kvinnor 40–84 år skulle cirka 2 250 män ha drabbats av lungcancer 2021 i stället för 1695 fall, det vill säga en minskning med 555 fall. Bland kvinnor skulle det ha funnits 544 fall i stället för som nu 2181 fall, det vill säga det har skett en ökning med 1 637 fall av lungcancer.

Studien bygger på data från Socialstyrelsens cancerregister som jämförts med statistik över tobaksrökning från enkäter och från försäljning av cigaretter.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Public Health.

För mer information, kontakta gärna
Bengt Järvholm
Telefon: 070-619 22 41
E-post: bengt.jarvholm@umu.se

Om den vetenskapliga publiceringen
Changing smoking habits and the occurrence of lung cancer in Sweden—a population analysis
Bengt Järvholm, Linnea Hedman, Maréne Landström, Per Liv, Alex Burdorf, Kjell Torén
https://doi.org/10.1093/eurpub/ckae050