”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”
Detaljrika bilder av sjukdom och död och uteblivna aktiviteter. Det är vanliga motiv på barnteckningar under covid-19-pandemin. En ny studie från Uppsala universitet, där forskarna har studerat 91 teckningar gjorda av barn mellan 4 och 6 år, visar att pandemin påverkade barnen mycket och att de hade mycket kunskaper om sjukdomen. 6-åring: ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”,
Detaljrika bilder av sjukdom och död och uteblivna aktiviteter. Det är vanliga motiv på barnteckningar under covid-19-pandemin. En ny studie från Uppsala universitet, där forskarna har studerat 91 teckningar gjorda av barn mellan 4 och 6 år, visar att pandemin påverkade barnen mycket och att de hade mycket kunskaper om sjukdomen.
Peer-review/observational study/people
Det hör inte till vanligheterna att man har med barnteckningar i en vetenskaplig artikel. Men i den nya studien, publicerad i tidskriften Acta Paedriatica är forskningen helt baserad på teckningar om pandemin. Forskarna samlade in alla teckningar, gjorde av barn 4-6-årsåldern, som lämnats till Svensk Barnbildsarkiv mellan april 2020 och februari 2021.
– Det var en väldigt rolig studie att genomföra. Jag var faktiskt ganska osäker på om en medicinsk tidskrift skulle publicera artikeln, men det gjorde de, med barnteckningar och allt, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin och ansvarig för studien.
Med en analysmetod där barns egna förklaringar till bilden kombinerades med en visuell analys av teckningarna, kan forskarna visa att även yngre barn påverkades påtagligt av pandemin. De tecknade detaljrika bilder av sjukdom och död och uteblivna aktiviteter. Rädsla och oro samt saknad av mor- och farföräldrar var vanliga teman. En del barn beskrev coronaviruset som ett monster, andra hur man kunde skydda sig. En teckning föreställde två barn som fäktandes bekämpade ett jättevirus.
-Det fanns mycket snor på teckningarna. På en bild skrev ett barn: ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”, med väldigt tydliga illustrationer, säger Maria Thell, doktorand i forskargruppen Chap och en av författarna bakom studien.
Barnen hade också en hög grad av hälsolitteracitet kopplad till covid-19, det vill säga kunskap om virusets egenskaper, hur det sprids och vilka symptom som sjukdomen kunde ge. Projektet var ett led i att undersöka barns röster i det offentliga rummet under pandemin.
– Som forskare med bakgrund i barn- och ungdomsvetenskap vill jag gärna jobba vidare med den här metoden, säger Maria Thell.
Forskargruppen kommer på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, att fortsätta forskningen med att analysera teckningar gjorda av 7-11-åringar under och strax efter pandemin.
Sarkadi, A, Thell, M, Jirblom, K. Perceptions of the COVID-19 pandemic as demonstrated in drawings of Swedish children aged 4–6 years.
Acta Paediatr. 2023; 00: 1– 9. https://doi.org/10.1111/apa.16706
Kontakt:
Anna Sarkadi, professor i socialmedicin, vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, anna.sarkadi@pubcare.uu.se, 070-611 36 91 070611 3601
Maria Thell, doktorand i socialmedicin, vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, maria.thell@pubcare.uu.se, telefon: 018-471 6673, mobiltelefon: 073-469 76 49