Mangroveskogar hotas av värmeslag
Mangroveskogarnas tidvattenmiljö är barnkammare åt flera fiskarter. Forskare vid Göteborgs universitet har mätt halten koldioxid och syre i 23 av världens mangroveområden. Studien varnar för att hotet mot dessa ekosystem ökar i takt med att havet blir varmare.
Vattenkvaliteten i mangrovemiljön ändras med tidvattnet. Vid ebb sjunker syrehalten samtidigt som koldioxiden ökar, vilket gör det svårare för fisk och andra havslevande arter att andas, endast arter anpassade till mangroven klarar av detta tillstånd. Vid högvatten sköljer syrerikt vatten in från havet utanför, och koldioxidhalten sjunker. I dessa perioder tar sig mer känsliga arter, inklusive kommersiellt intressanta fiskar, in i mangroven för att söka skydd och även hitta mat.
Nära tröskeln
För att förstå hur utmanande tidvattenmiljön är för det marina livet har forskare från Göteborgs universitet för första gången gjort noggranna mätningar av koldioxid och syre i 23 olika mangroveområden över världen. Mätningarna avslöjade mönster och likheter mellan de olika mangroveområdena.
– Jag var överraskad över att se hur många mangroveskogar som redan ligger nära gränsen för när det blir svårt för fiskar att andas. Speciellt i tropikerna är perioderna med lågt syre och hög koldioxidhalt så långa att det inte ger mycket tid för mer känsliga arter att leva i mangroven, säger Gloria Reithmaier, marinkemist vid Göteborgs universitet och studiens huvudförfattare.
Den globala uppvärmningen höjer temperaturen i världshaven. I takt med att vattnet blir varmare stiger också halten av koldioxid, vilket sätter ökad press på mangroveskogarnas ekosystem.
I studien har forskarna använt flera olika klimatscenarier för se hur vattnet skulle förändras i mangroveområdena. Alla scenarier innebär att det blir kortare gynnsamma perioder för fiskar och andra arter i mangroven. Hur stor motståndskraften är i ekosystemen skiljer sig åt mellan de undersökta områdena. I vissa fall och scenarier skulle fisken få svårt att andas.
Hög biodiversitet
– Jämfört med områden som ligger längre från ekvatorn har mangroveskogarna i till exempel Amazonas och Indien redan en väldigt hög koldioxid-halt. Det är också marina områden med väldigt hög biodiversitet som riskerar att gå förlorad om koldioxidhalterna i havet fortsätter uppåt, säger Gloria Reithmaier.
Forskarna pekar också på de ekonomiska konsekvenserna om livet i mangroveskogarna skulle kollapsa. Flera av dem är hemvist åt fisk som ger goda inkomster för lokalbefolkningen i utvecklingsländer.
– Det är troligt att fiskarna vi är mest intresserade av är de som drabbas hårdast, säger Gloria Reithmaier.
Vetenskaplig studie i Geophysical Research Letters: Climate Change Will Enhance Hypercapnic Hypoxia Threatening Mangrove Habitats
Kontakt: Gloria Reithmaier, forskare på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, talar engelska, telefon: 076-740 60 31, e-post: gloria.reithmaier@gu.se
Presskontakt: Telefon 076-618 69 70, e-post: press@science.gu.se