Mark som pekats ut som avgörande för svensk bioenergi är redan upptagen, visar ny studie

– Vår studie visar att potentialen för bioenergiproduktion på marginalmark i praktiken är väldigt liten, säger Josefin Winberg, en av författarna bakom studien som nyligen disputerat i miljövetenskap på Lunds universitet. Hennes avhandling handlar just om hållbar bioenergiproduktion i jordbrukslandskapet.

I den aktuella studien kombinerade forskarna fjärranalys med en genomgång av offentliga uppgifter om markanvändning i södra Sverige. Detta för att identifiera mark som inte längre används eller som är marginellt lönsam för jordbruk, så kallad marginalmark. Syftet var att undersöka hur mycket mark som egentligen finns tillgänglig för odling av energigrödor. En äldre studie har tidigare antagit att all mark som försvunnit ur jordbrukarstödsystemet under de senaste decennierna potentiellt finns tillgänglig för bioenergiproduktion, vilket har legat till grund för flertalet nationella beräkningar av Sveriges bioenergipotential.

Tidigare beräkningar kraftigt överskattade

– Vi kom fram till att denna tidigare uppskattning av hur mycket marginalmark som finns tillgänglig för bioenergiproduktion var kraftigt överskattad. Vi fann också att en stor del av jordbruksmarken som tagits ur produktion övergått till andra användningsområden – vanligtvis gräsfoderproduktion eller hästhållning, säger Josefin Winberg.

Att marken i tidigare beräkningar ändå definierats som marginalmark beror på att den antingen inte mottar jordbruksstöd eller inte har någon uttalad användning i någon databas. Även småbruk är vanligt förekommande på marginalmark då de på grund av sin storlek sällan får just jordbruksstöd och därför hamnar utanför offentlig kartläggning.

Även om marken hade varit ”ledig” tror inte Josefin Winberg att den i någon större skala skulle vara aktuell för bioenergiproduktion.

– Det handlar ofta om väldigt små arealer, flertalet av dessa markytor är mindre än 0,5 hektar vilket begränsar användningsområdena. Det är inte så troligt att vi faktiskt skulle odla energigrödor på dem då lönsamheten för att bruka marken i dagsläget kan antas vara marginell. Det blir lite fantasisiffror att räkna med den marken och säga, att här har vi bioenergipotential, säger Josefin Winberg.

Vill bidra till realistiska bedömningar

Vad gör vi då om vi vill ha bioenergi, men marken som man räknat med för detta i praktiken inte finns eller är tillgänglig?

– Om vi vill ha vi energi så måste den ju komma någonstans ifrån, och frågan är ju varifrån, säger Josefin Winberg.

Hon lyfter de risker som finns med att ta fram bioenergi på annan väg. Att odla energigrödor på mark som idag används för livsmedelsproduktion bedöms till exempel inte som hållbart då detta ökar beroendet av importerade livsmedel från andra länder, vilket kan bidra till förändrad markanvändning med negativa effekter där. Enligt EU:s direktiv om förnybar energi är det också marginalmark och övergiven jordbruksmark som ska användas för produktion av energigrödor. Hänsyn måste också tas till biologisk mångfald och de ekosystem som människan är beroende av, liksom områden som är viktiga för kolinlagring.

Med studien hoppas Josefin Winberg och hennes kollegor kunna underlätta för andra att göra bättre och mer realistiska bedömningar framöver av vilken potential det finns för bioenergiproduktion.

– Vill vi ta klimat- och bioenergifrågan på allvar måste våra bedömningar utgå ifrån vilka reella produktionsförutsättningar vi har, det är vårt medskick. Men framförallt visar studien att potentialen för att producera hållbar bioenergi på jordbruksmark i Sverige faktisk är ganska låg om vi inte också gör andra förändringar, till exempel i vår livsmedelskonsumtion, säger Josefin Winberg.

Länk studien: https://doi.org/10.1016/j.biombioe.2024.107421

Länk till avhandlingen (PDF), Lunds universitets forskningsportal:
Pathways to sustainable bioenergy – navigating the energy-ecosystem services-biodiversity nexus in agricultural landscapes.

Fakta: Jordbruksbaserad bioenergi

Bioenergi spelar en stor roll i övergången till ett fossilfritt samhälle.  Det är omdiskuterat hur mycket mer biomassa som kan tas ut från skogen med tanke på skogens betydelse som kolsänka, men också av hänsyn till den kris för biologisk mångfald som finns idag. Därför förväntas jordbruksbaserad bioenergi behöva spela en viktigare roll i framtiden. Ett dilemma är att odling av energigrödor inte ska konkurrera med livsmedelsproduktion. Enligt EU:s direktiv om förnybar energi ska produktion ske på övergiven jordbruksmark eller så kallad marginalmark. Men frågan är hur mycket sådan mark som finns, vilket undersökts i studien. Fokus har legat på södra Sverige. Potentiella energigrödor i jordbrukslandskap är Salix, hybridasp, poppel, rörflen, vall.

Kontakt:
josefin.winberg@biol.lu.se
0709-18 63 47