Märkliga förarbeteenden bakom olyckor med elsparkcykel

https://mb.cision.com/Public/5569/4120391/9eac75907a8ba1ad_800x800ar.jpg

Olyckor på elsparkcykel beror till största delen på förarnas beteende, där enhandsstyrning och åkning i grupp är några av de största riskfaktorerna. Forskarna ser också ett betydande problem med förare som avsiktligt krockar eller orsakar risksituationer vid färd, ett fenomen som verkar vara specifikt för just elsparkcyklar. Det visar en studie från Chalmers, där orsakerna bakom olyckor med elsparkcyklar i stadsmiljö för första gången granskas.

Elsparkcyklarnas intåg i städerna har inneburit en möjlighet att snabbt och smidigt göra kortare resor. Men fordonstypen har också fått andra användningsområden.

– I arbete med trafiksäkerhet är det viktigt att förstå att elsparkcyklar inte bara tillgodoser mobilitetsbehov i städer, utan också används för nöjes skull. Tyvärr är det tydligt att den typen av nöjeskörning i vissa fall medför farliga beteenden som leder till påtagliga olycksrisker, säger Marco Dozza, professor i aktivt säkerhets- och trafikantbeteende vid Chalmers och en av författarna bakom den nyligen publicerade studien.

Studien är den första i sitt slag, och är en undersökning av riskfaktorer och orsaker till olyckor med elsparkcyklar i urban miljö. Resultaten visar att den stora majoriteten av elsparkcyklister inte har ett riskbeteende, men studien fokuserade på de säkerhetskritiska händelser som förekom. Med hjälp av avancerad teknik och kameror fastsatta på fordonen samlades data in från nästan 7 000 resor med hyrda elsparkcyklar. Därmed kunde forskarna granska bakgrunden till de 61 säkerhetskritiska händelser som identifierades, varav 19 olyckor och 42 så kallade ”nära-ögat”-händelser – kritiska situationer som kunde ha lett till en olycka.

Ett fenomen som upptäcktes förvånade forskarna och avviker tydligt från studier av andra fordonstyper: i 20 procent av de säkerhetskritiska händelserna skapade föraren medvetet en risksituation eller krock under färden. Eftersom incidenterna var avsiktliga togs de inte med i analysen av olycksrisker, men Marco Dozza ser betydande problem med beteendet, som han tycker kan liknas vid en typ av skadegörelse. Han påpekar att det inte finns samma etablerade sociala normer för användning av elsparkcyklar som för andra fordonstyper.
 

– Det här beteendet verkar vara specifikt för elsparkcyklar. Att ägarskap saknas eftersom elsparkcyklarna hyrs kan göra att föraren inte känner samma ansvar för fordonet och bryr sig mindre om konsekvenserna av en krock, säger han.

Udda förarbeteenden minskar fokus

Enligt Marco Dozza visar studien överlag att det främst är förarens beteende som orsakar olyckor, inte elsparkcykeln som sådan.  
 

– Det förekommer betydligt fler annorlunda, märkliga och trafikfarliga beteenden hos elsparkcyklister jämfört med hos andra trafikanter, säger han.
 

Och de trafikfarliga beteendena får konsekvenser. Studien visar exempelvis att körning med enbart en hand på styret ökar olycksrisken med sex gånger. Att åka tillsammans i grupp, eller att använda mobiltelefon under färden, nästan tredubblar risken för att en olycka ska ske.

– Det går inte att styra och bromsa med en elsparkscykel på samma som med en cykel, så att köra med en hand på styret är betydligt svårare – och farligare – än många kanske tror. Resultaten bekräftar hur viktigt det är att inte vara distraherad under körningen. Att titta på mobilen eller åka många i grupp kan ta bort fokus på körningen och omgivningen, säger han.

En viktig kunskap från studien är betydelsen av erfarenhet när man kör elsparkcykel. 

– Risken att bli inblandad i en olycka är allra störst den första gången man kör. För den som har kört under fem gånger är risken fortfarande mer än dubbelt så hög, säger han.

Andra slutsatser är att det spelar stor roll vilken typ av resa elsparkcykeln används för. Pendling till och från arbetet, eller till en annan bestämd punkt, leder till färre olyckor än mer planlös körning eller körning där föraren tar omvägar på väg mot destinationen.

Oväntat många incidenter med bilar

Av de analyserade incidenterna involverade närmare 20 procent andra elsparkcyklar, 16 procent fotgängare och 5 procent cyklar. Flest kritiska händelser, 30 procent, skedde med bilar. Som oskyddad trafikant riskerar man allvarliga skador av en bilkrock, påpekar Marco Dozza, som är något överraskad över resultaten.
 

– Eftersom cyklar och elsparkcyklar bör köra på cykelbanor hade jag förväntat mig fler incidenter med cyklar. Att så många bilar är involverade tyder på att många incidenter sker när elsparkcykeln körs utanför cykelbanor, eller när det inte finns några cykelbanor tillgängliga. Olycksrisken är störst vid korsningar och min uppfattning, även om detta inte är något som studien har kommit fram till, är att det kan vara svårt för bilister att se elsparkcyklisterna i tid, speciellt om de inte kör på cykelbana, säger han.
           
Enligt forskarna kan tekniska lösningar förbättra trafiksäkerheten för elsparkcyklar. Exempelvis finns teknik för att varna för farliga situationer och påminna föraren om att ha båda händerna på styret. Tekniken kan också identifiera hur fordonet används, och upptäcka om föraren använder telefonen eller om flera personer åker tillsammans i en grupp. Så kallade geostaket (geofencing) kan använda denna information för att automatiskt anpassa fordonshastigheten efter krockrisken.

Samtidigt tror Marco Dozza att det är beteendemässiga förändringar, med hjälp av utbildning och träning, som kan göra den största skillnaden för trafiksäkerheten på kort sikt.

– Föräldrar kan lära sina barn köra elsparkcykel på samma sätt som de lär dem cykla. Kanske behövs det krav på utbildning, och helst praktisk träning, för att få hyra en elsparkcykel, säger han.

Studien har finansierats av Trafikverket.

– Det här är ett viktigt forskningsprojekt som berör ett nytt, relativt obeforskat område, där olyckorna ökar i takt med användningen. Resultaten visar att en kombination av utbildning och tekniska lösningar på elsparkcykeln kan vara effektivt för att minska olyckor och skador, säger Rikard Fredriksson, senior sakkunnig i fordonssäkerhet vid Trafikverket och adjungerad professor på avdelningen Fordonssäkerhet vid Chalmers.
               
Mer om forskningen

Artikeln Understanding factors influencing e-scooterist crash risk: A naturalistic study of rental e-scooters in an urban area har publicerats i Accident Analysis & Prevention.

Författarna är Rahul Rajendra Pai och Marco Dozza vid Chalmers tekniska högskola. Studien finansierades av Trafikverket och genomfördes inom ramen för det Chalmersledda projektet e-SAFER.
        
Såhär genomfördes studien
Data samlades in från 17 extrautrustade elsparkcyklar för uthyrning i Göteborg, under 6 868 resor gjorda av 4 694 elsparkcyklister över en sammanlagd sträcka av 9 930 kilometer. Data samlades in om resornas rutt, hastighet och hur bromsarna användes. Fordonen var även utrustade med kameror riktade framåt för att underlätta analysen av riskfyllda situationer.
  
För mer information, vänligen kontakta:

Marco Dozza, professor, avdelningen för fordonssäkerhet, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, marco.dozza@chalmers.se, 031 772 36 21, 0730794224​​​

Riskfaktorer vid elsparkscykelkörning

Siffrorna anger hur mycket risken för olyckor och säkerhetskritiska händelser ökar vid olika beteenden och restyper.

Förarbeteende – Antal gånger ökad risk för säkerhetskritiska händelser
Enhandsstyrning: 6,5

Åkning i grupp:  2,7

Mobilanvändning under färd: 2,7

Förarerfarenhet ≤ 5 resor: 2,2

Typ av resa – Antal gånger ökad risk för säkerhetskritiska händelser
Planlös körning/omvägar jämfört med punkt till punkt: 4,9

Fritidskörning jämfört med pendlande: 2,4

Involverade fordon i säkerhetskritiska incidenter (andel)

Personbil och skåpbil: 30,2 procent

Elsparkcykel: 19 procent

Fotgängare: 15,9 procent

Cykel: 4,8 procent

Bildtext till bilden i topp: En AI-genererad illustration som visar förarbeteenden som ökar olycksrisken på elsparkcykel.
Foto: Chalmers tekniska högskola | Chat GPT | Dall-E

Se en video som visar riskbeteende vid körning med elsparkscykel. Observera att videon inte är från studien som beskrivs i detta pressmeddelande, utan från projektet MicroSafety project

Video: Chalmers | Marco Dozza

Podd om forskningen. Lyssna på en AI-producerad podd om forskningsartikeln, skapad av medförfattaren Rahul Rajendra Pai.

Marco Dozza talar svenska, engelska och italienska och kan finnas tillgänglig för live- och förinspelade intervjuer.
På Chalmers har vi poddcast-studior och filmutrustning på plats och kan bistå förfrågningar om tv-, radio- eller poddintervju.