Medborgarforskning avslöjar oväntade förändringar i gullvivans blomtyper

En omfattande medborgarforskningsstudie har avslöjat oväntade förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien, som nyligen publicerades i Journal of Ecology, visar hur förändringar i markanvändning och klimat kan påverka växters reproduktionssystem i Europa.

– Tusentals medborgare i 32 länder har hjälpt oss att samla in observationer av gullvivor från över 5 200 platser runt om i Europa, säger Sara Cousins som är professor i naturgeografi vid Stockholms universitet och nationell samordnare för studien.

Många växtarter har utvecklat olika blomtyper för att förhindra självpollinering och för att underlätta korsbefruktning med insekter. Gullviva (Primula veris) är ett bra exempel på det eftersom den har två skilda blomtyper:

• långstiftad (L-morf): ståndarna sitter långt ner vid kronbladens bas, medan pistillen är lång.
• kortstiftad (S-morf): pistillen är kort, medan ståndarna är höga.

För att bli befruktad måste en kortstiftad blomma pollineras med pollen från en långstiftad, vilket förhindrar växten från att befrukta sig själv. I en livskraftig växtpopulation brukar därför andelen kortstiftade S-morfer och långstiftade L-morfer vara ungefär lika stor.

– I många av de observerade gullvivspopulationerna i Europa såg vi en betydande obalans, där de med den kortstiftade S-morfa blomman var nio procent fler än de med den L-morfa blomman, säger Sara Cousins.

Koppling till klimat och markanvändning

När forskarna analyserade data från medborgarforskningen kunde de se en tydlig obalans av blomtyp i mindre populationer och som kan sättas i samband med större sommarnederbörd och mer intensiv markanvändning. Tidigare studier har visat att ojämna proportioner mellan blomtyper kan utgöra en riskfaktor för artens långsiktiga överlevnad.

– Det här är överraskande resultat som öppnar upp för fortsatt forskning. Tidigare trodde vi att sådana förändringar endast var lokala fenomen, men den här studien visar att obalansen är utbredd i hela Europa. Det tyder på att miljöförändringarna påverkar pollinationssystemet i större skala än vi tidigare anat, säger Sara Cousins.

Forskarna menar att förändringen kan vara en evolutionär anpassning som hjälper växter att klara av olika miljöförändringar. Om deras livsmiljöer försvinner och pollinatörernas mångfald och sammansättning förändras samtidigt som klimatet som blir varmare och blötare kommer växterna att förändras genetiskt över tid. Den nya studien av gullvivor i Europa är ett första steg i att testa denna hypotes.

Om studien

Den omfattande datainsamlingen möjliggjordes genom den internationella medborgarforskningskampanjen ”Looking for Cowslips”, som organiserades av Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet under våren 2021 och 2022. Kampanjen, som startades av Tartu universitet i Estland 2019, har sedan dess engagerat tusentals deltagare över hela Europa. Totalt har observationer genomförts på över 8 000 platser, och nästan 900 000 gullvivor har undersökts under fyra år.

Studien “A pan-European citizen science study shows population size, climate and land use are related to biased morph ratios in the heterostylous plant Primula veris” publicerades i Journal of Ecology 22 januari 2025

Kontakt

Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Institutionen för naturgeografi
Telefon: 070-810 15 95, e-post: sara.cousins@natgeo.su.se
Läs mer om Sara Cousins forskning