Medling kan minska ungdomsbrottslighet

Möten mellan brottsoffer och förövare är en outnyttjad resurs som skulle kunna förhindra att ungdomar hamnar i en kriminell livsstil. Det säger Lottie Wahlin, universitetslektor i socialt arbete, som forskat om medling och nu har bidragit till en ny bok som ifrågasätter varför inte metoden används mer.

En förövare och en brottsutsatt som möts efter att ett brott har begåtts – en känslig situation, men samtidigt en situation som kan medföra flera positiva effekter.

– Medling är en mycket outnyttjad resurs som känns aktuell i dag när vi har väldigt unga personer som dras in i kriminalitet. I skolans värld skulle medling kunna vara en alldeles fantastisk metod, där barnen är på plats. Där går det att tidigt lära dem konflikthantering, säger Lottie Wahlin.

Hon har jobbat med medling på olika sätt i 20 år, både praktiskt och vetenskapligt. Hon jobbade bland annat på Brottsförebyggande rådet tidigare med ett regeringsuppdrag som syftade till att implementera medling och utbilda medlare i hela landet under fem år.

– Men efter det har den här verksamheten tynat. Poliser och åklagare är skyldiga att beakta medling och kommuner har en skyldighet att kunna erbjuda medling till alla unga gärningspersoner under 21 år och samarbetssamtal eller medling vid till exempel vårdnadstvister. Men metoden bygger på frivillighet, säger Lottie Wahlin.

I regel är medlare utbildade socionomer och inför medling mellan förövare och brottsutsatt genomförs förmöten med varje part där man pratar igenom vad som har hänt, allt för att undvika överraskningar vid det gemensamma mötet.

– Vid det gemensamma mötet sedan får det inte förekomma kränkningar, våld eller hot. De får inte avbryta varandra utan båda ska få prata till punkt även om de kan ha två vitt skilda berättelser. Medlaren ska vara opartisk och hjälper till i kommunikationen, säger Lottie Wahlin.

Internationell forskning har visat att medling kan ha gynnsamma effekter i form av att återfallsfrekvensen blir lägre.

– Sedan finns det många studier som visat god effekt på så sätt att den brottsutsatte mår bättre, är mindre arg och rädd samt får lättare att komma vidare. För båda parter visar också studier att de får ett ökat förtroende för rättssystemet, vilket är bra eftersom ungdomar i utsatta områden sällan har förtroende för rättssystem eller myndigheter, säger Lottie Wahlin.

Det vanligaste är att medling används vid så kallade ”typiska ungdomsbrott”, som stölder, vandalisering, misshandel, olaga hot, inbrott och rån. Men medling kan förstås vara en mycket känslig situation och passar inte alltid. Det är alltid frivilligt att delta i medling, för båda parter.

– Det är medlaren som bedömer om medling är lämpligt i det enskilda fallet. Vid våld i familj, våld i nära relation eller grova sexualbrott kan det vara olämpligt med medling, det krävs betydligt mer av medlaren då och här krävs mer kunskap om när det är lämpligt och inte lämpligt att medla.

Boken som hon nu har varit med och skrivit och som hon är en av redaktörerna för heter ”Medling i konflikter som rör barn och unga: i familjen, i skolan och vid brott”.

– Vi ifrågasätter varför det inte medlas mer. Med boken vill vi, förutom att sprida kunskap om medling, sätta i gång en debatt i ett samhälle där fokus är åt det repressiva hållet; strängare straff och sänkt straffålder. I dag står vi inför ett problem med ungar som i tidig ålder dras in i kriminalitet och skjuter samtidigt som det finns metoder som inte används, säger Lottie Wahlin.

Kontakt:

Lottie Wahlin, universitetslektor i socialt arbete

Telefon: 026-645021

E-post: lottie.wahlin@hig.se

Anders Munck, pressansvarig Högskolan i Gävle

Telefon: 070-794 65 23

E-post: anders.munck@hig.se