Mening driver unga musiker men få får chansen
Musikerstudenter drivs både av karriärmål och en stark personlig relation till musiken. Samtidigt påverkar ojämlika villkor tidigt vilka som får tillgång till musikutbildningsområdet. Det visar en ny avhandling i musikpedagogik från Göteborgs universitet.
I sin avhandling Utbildningsvägar till musiken – Musikerstudenters livshistorier om drivkrafter och erkännande följer Camilla Sarner musikerstudenters väg från barndomens första möten med musik till högre musikutbildning.
Hon visar att framförallt två drivkrafter dominerar: ambitionen att nå framgång och erkännande, samt att musiken ger mening på ett djupare, existentiellt plan.
– Många beskriver musik som ett sätt att känna sig levande. Att hålla på med musik ger kraft och riktning i livet och blir därför djupt meningsskapande. Det handlar inte bara om karriärmål, utan om att musiken berör och förändrar en, att den påverkar hur man känner, tänker och skapar meningsfulla relationer i livet, säger Camilla Sarner.
Ojämnlik start redan i barndomen
Avhandlingen visar också att tillgången till musikutbildningsfältet är långt ifrån jämlik. De flesta studenterna i studien växte upp i hem där musik var en självklar del av vardagen, ofta med högutbildade föräldrar som hade ett aktivt musikintresse.
Redan i småbarnsåren tog många av dem till sig ”storslagen och komplex musik”, till exempel klassiska orkesterverk, hårdrock eller gospelkörer.
Flera berättar dessutom att de hade fått kvalificerad undervisning redan från fem-sex års ålder.
– Att spela för en musiklärare så tidigt verkar vara få förunnat. Det kräver tillgång till privata lärare, barnkörer eller andra särskilda musikmiljöer som oftast bara finns i större städer. De möjligheterna är ojämnt fördelade, vilket gör att musikutbildningsfältet präglas av olika villkor redan från början, säger Camilla Sarner.
Relationer som ger drivkraft
Längs vägen blir också relationer med nyckelpersoner avgörande. Föräldrarna, lärare och vänner i musikklasser, på estetiskt program och folkhögskolor spelar en central roll som bidrar till att studenterna fortsätter.
– Att söka sig till likasinnade är naturligt, också inom musikutbildningsfältet. Men om fältet ska vara relevant för hela samhället behöver det samtidigt förnyas och öppnas för fler, beskriver Camilla Sarner.
Fakta:
- Avhandling i musikpedagogik: Utbildningsvägar till musiken. Musikerstudenters livshistorier om drivkrafter och erkännande
- Kontakt: Camilla Sarner, Högskolan för scen och musik, telefon: 072–881 91 51, e-post: camilla.sarner@hsm.gu.se
- Disputation: 12 december 2025 https://www.gu.se/evenemang/disputation-camilla-sarner
- Metod och teori: 42 samtalsintervjuer med musikerstudenter i klassisk musik och musikproduktion som studerar på högre musikutbildning. Analysen bygger på Pierre Bourdieus teoretiska ramverk och Hartmut Rosas teori om resonans.
Pressbild: Camilla Sarner (foto Lisa Thanner)