Meningsskapande viktig drivkraft för fortsatt arbete efter pensionen
Kompetensbrist på arbetsplatsen är inte tillräckligt för att behålla äldre medarbetare efter pensionsåldern. Att känna att jobbet är meningsfullt är en starkare drivkraft för att stanna kvar i arbetslivet även efter pensioneringen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.
En stor andel av den arbetande befolkningen närmar sig pensionsåldern samtidigt som många arbetsgivare står inför utmaningar med kompetensförsörjningen. Den växande gruppen så kallade ”jobbonärer” har därmed blivit alltmer attraktiv på arbetsmarknaden.
Isabelle Hansson, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, har tillsammans med två nederländska forskare undersökt drivkrafter till att fortsätta arbeta efter pensionering. Drygt 3 000 personer i Sverige ingick i studien.
Många arbetar kvar men motiven avgör hur länge
I snitt var det ungefär en tredjedel av pensionärerna i studien som fortsatte att arbeta i någon utsträckning åren efter att de börjat ta ut ålderspension. De trappade sedan gradvis ned i arbetstid under de sju år som deltagarna följdes.
I studien undersöktes fyra olika drivkrafter och hur de var relaterade till att gå upp i arbetstid, gå ner i arbetstid, och att helt sluta att arbeta. Drivkrafterna som undersöktes var känslan av meningsfullhet med sitt jobb, sociala kontakter på jobbet, att vara behövd på sin arbetsplats, och rent ekonomiska skäl.
− Studien visar tydliga resultat. Den starkaste drivkraften för att fortsätta arbeta och att stanna kvar över tid är att arbetet upplevs som meningsfullt för individen, säger Isabelle Hansson.
Däremot är varken sociala kontakter på arbetet eller att vara behövd av sin arbetsgivare tillräckliga drivkrafter för att stanna kvar över tid. Att vara behövd på arbetsplatsen ökade till och med sannolikheten att sluta arbeta, medan sociala kontakter på arbetet var kopplat till en gradvis nedtrappning i arbetstid.
− Arbetsgivare som är måna om att behålla äldre medarbetare måste därför vara lyhörda för de anställdas behov. Detta är särskilt viktigt när de står inför beslutet att fortsätta arbeta.
En av fem fortsätter arbeta av ekonomiska skäl
21 procent av pensionärerna uppgav att de fortsatte att arbeta av ekonomiska skäl. Det var också det enda av de fyra motiven som ökade sannolikheten att gå upp i arbetstid.
− För dessa personer är det inte nödvändigtvis ett fritt val att fortsätta arbeta, utan något man gör för att den ekonomiska situationen kräver det, säger Isabelle Hansson.
Titel: Motivational Drivers of Temporal Dynamics in Postretirement Work är publicerad i tidskriften The Journals of Gerontology: Series B. Artikeln är skriven av Isabelle Hansson vid Göteborgs universitet, samt Kène Henkens och Hanna van Solinge vid the Netherlands Interdisciplinary Demographic Institute (NIDI).
Länk till studien: https://doi.org/10.1093/geronb/gbac130
Kontakt: Isabelle Hansson, telefon: 031−786 1627, e-post: isabelle.hansson@psy.gu.se
Mer information om studien:
I studien ingick 3 123 personer i Sverige som är födda mellan år 1949 och 1955.
De fyra drivkrafterna till att fortsätta arbeta mättes genom att deltagarna skattade i vilken utsträckning de höll med om följande fyra påståenden. ”Min ekonomiska situation kräver det (har inte råd att sluta arbeta)”, ”Den sociala kontakten med andra är viktig för mig”, ”Jag vill fortsätta göra något meningsfullt”, och ”Jag behövdes på mitt gamla arbete”.
Studien ingår i det större forskningsprojektet HEalth, Aging and Retirement Transitions in Sweden (HEARTS) som studerar övergången mellan arbetsliv och pension. HEARTS är en befolkningsbaserad enkätundersökning med så kallad longitudinell design där deltagarna följs över tid. Enkäten skickas ut till deltagarna varje år sedan år 2015. HEARTS finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).