Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Linda Petersson-Bloom har i sin doktorsavhandling undersökt vad som förändras när lärare och annan personal i förskola och grundskola deltar i kompetensutvecklingsinsatser om autism och hur lärmiljön kan anpassas.

Avhandlingen bygger på ett tydligt problem, tidigare forskning och enkäter från intresseorganisationer visar att det är svårt att anpassa utbildningen till barn med autism. Lärare bedömer att de saknar den grundkunskap som behövs.

Skolfrånvaron bland elever med NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) såsom ADHD och autism är hög. Lärare tycker också att de får för lite kompetensutveckling för att stödja den här gruppen.

–En intervention kan man översätta med en insats, i det här fallet en kompetensutvecklingsinsats. Den bestod av självstudier i form av filmade föreläsningar, texter att läsa samt kollaborativa inslag där personalen reflekterade kring vilka förändringar de behövde genomföra samt hur de kunde översätta sin nya kunskap till sin praktik, säger Linda Petersson-Bloom.

Lärarna tryggare

I avhandlingen har hon gjort flera olika studier, bland annat en systematisk översikt. Effekten av en mindre kompetensutvecklingsinsats undersöktes på en förskola. Det gick att se att den bidrog till förändringar bland personalen men också att de som var med önskade ännu mer kompetensutveckling.

I andra delstudier var kompetensutvecklingsinsatsen mer omfattande och inkluderade inte bara anställda på skolan, även elever med autism och deras föräldrar.

–Det blir förändringar, till viss del, särskilt när lärarna skattar sin egen kunskap. Till exempel känner lärarna sig bekvämare i undervisningen, blir bättre på att förebygga problemskapande situationer och skapa visuellt stöd. Förändringar märks framför allt när det gäller ökade kunskaper, förändrade attityder och till viss del anpassningar. Det var svårt för både föräldrarna och eleverna att identifiera förändringar i praktiken.

Klassrummen inte anpassade

Brist på resurser, personal och framför allt tid, är ett skäl som professionella anser påverkar deras förmåga att göra förändringar. Den fysiska miljön räcker ofta inte till för elevernas behov, få har till exempel möjlighet att avgränsa ett rum eller få grupprum.

Lärarna saknade också att skolledningen deltog i kompetensutvecklingen. I studie 3 deltog all personal på förskolan, detta var ett något som påverkade i positiv riktning.

–Kompetensutvecklingen gav en gemensam grund att bygga vidare från men bör ses som en del av ett pussel. Vill vi i skolan göra skillnad för de enskilda eleverna behöver vi jobba mycket mer över tid och ha närmare kompetensutvecklingsinsatser som ser hur kan vi anpassa för den specifika eleven, i kombination med en bas av kompetensutveckling där alla som arbetar med/ undervisar barnen/eleverna ges möjlighet att delta. I behöver också belysa förutsättningar eller brist på sådana för att på allvar bygga en mer likvärdig förskola och skola säger Linda Petersson-Bloom.

Om avhandlingen:

“Equity in Education for Autistic Students – Professional Learning to Accommodate Inclusive Education” består av fyra studier, en systematisk översikt, en pilotstudie samt två huvudstudier. Den ena huvudstudien, studie 3, inkluderade en interventionsförskola och en jämförelseförskola medan den andra, studie 4, innehöll tre interventionsgrundskolor och två jämförelseskolor.

Kontaktuppgifter:

Linda Petersson-Bloom. Telefon: 0707754010