Metabolt BMI visar sjukdomsrisk även vid normalvikt
Personer med normal vikt kan också vara i riskzonen för diabetes och liknande sjukdomar. En studie från Göteborgs universitet visar på en upp till femfaldigt högre risknivå hos dem med oväntat högt så kallat metabolt BMI.
Konventionellt BMI har visat sig vara ett för trubbigt verktyg för att bedöma riskerna för metabola sjukdomar, exempelvis diabetes och insulinrubbningar. BMI bygger enbart på en persons längd och vikt och ger ett värde i någon av kategorierna undervikt, normalvikt, övervikt eller fetma.
Metabolt BMI däremot undersöker överviktsliknande förändringar i ämnesomsättningen som kan finnas även vid normalvikt. I den aktuella studien, publicerad i Nature Medicine, framkommer hur stora riskerna är hos personer vars metabola BMI ligger högre än deras konventionella BMI.
Dold metabol ohälsa
Resultaten visar att oväntat högt metabolt BMI är kopplat till mellan två och fem gånger högre risk för en rad sjukdomar och tillstånd: fettlever, diabetes, fettansamlingar runt inre organ, insulinresistens, hög insulinnivå, inflammationer, och även sämre viktminskning vid fetmakirurgi.
– Vårt metBMI avslöjar en dold metabol ohälsa som inte alltid syns på vågen. Två personer med samma BMI kan ha helt olika riskprofil beroende på hur deras metabolism och fettvävnad fungerar, säger Rima Chakaroun, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och studiens förstaförfattare.
Det metabola BMI som forskarna utvecklat bygger på avancerade så kallade metabolomiska analyser – mätningar av hundratals små molekyler i blodet kopplade till cellernas ämnesomsättning. Måttet har visat sig bättre överensstämma med kroppens faktiska metabola hälsotillstånd, inklusive risken för hjärt-kärlsjukdom. I studien gjordes analysen på 1 408 deltagare.
Kopplat till tarmbakterier
Ett centralt fynd i studien är en stark koppling mellan metabolt BMI och sammansättningen av bakterier i tarmen, tarmens mikrobiota. Personer med högre metabolt BMI hade en tarmmikrobiota med sämre mångfald och minskad potential att bryta ned kostfibrer till smörsyra, vilket tidigare kopplats till inflammation och ökad sjukdomsrisk.
Forskarna menar att metBMI kan bli ett verktyg för att identifiera personer med metabolt ohälsosam fetma, även om de inte uppfyller traditionella BMI-gränser. Fredrik Bäckhed är professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:
– Det traditionella BMI missar ofta de personer som har normal vikt men hög metabol risk. metBMI kan bidra till en mer rättvis och precis bedömning av sjukdomsrisk, och därmed bana väg för mer individanpassad prevention och behandling.
Studien understryker också att genetiska faktorer har mindre betydelse för metBMI än livsstil och miljö, vilket pekar på möjligheten att påverka sin metabola hälsa genom kost, fysisk aktivitet och tarmflorans sammansättning.
Studie: Multi-omic definition of metabolic obesity through adipose tissue-microbiome interactions, https://www.nature.com/articles/s41591-025-04009-7
Expertkontakter:
Rima Chakaroun, tel. +49 177 866 00 46, e-post rima.chakaroun@wlab.gu.se
Fredrik Bäckhed, tel. 0702 18 23 55, e-post fredrik.backhed@wlab.gu.se
Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Pressbilder: Rima Chakaroun (foto: Privat bild) och Fredrik Bäckhed (foto: Johan Wingborg)