Metanutsläpp motverkar koldioxidupptag i Östersjöns blåstångskogar

Blåstångskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären. Detta framgår av en ny studie från Askölaboratoriet, där forskarna mätt flödet av växthusgaser mellan ytvatten och atmosfären under lång tid.

– Det var lite förvånande att blåstången avgav metan, eftersom blåstång växer på hårt substrat och inte på mjuka sediment, där metan normalt bildas, säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare för Stockholms universitets Östersjöcentrum och medförfattare till den nya studien, som publicerats i Nature Communications.

– Men vi fann att det finns fickor av sediment mellan algerna och där hittade vi de metanbildande mikroorganismerna – arkéer. Arkéerna hittades också på flytande fintrådiga alger och ansamlingar av organiskt material som finns i anslutning till blåstången.

Vissa kustekosystem kan ta upp och lagra stora mängder koldioxid från atmosfären, så kallat ”blått kol”, och att restaurera dem kan därför vara en viktig naturbaserad lösning för att mildra klimatförändringarna. Välkända ekosystem med blått kol är till exempel mangrove och sjögräsängar, men på senare tid har det föreslagits att även makroalger, såsom den i Östersjön vanliga blåstången (Fucus vesiculosus), kan ta upp stora mängder kol. Om detta kol till exempel exporteras till och lagras i djuphavet, kan makroalgerna vara ett av de viktigaste ekosystemen för blått kol globalt sett.

Blåstång tar upp mycket koldioxid från atmosfären

I den nyligen publicerade studien, med Florian Roth som förstaförfattare, har forskare vid Stockholms universitet och Helsingfors universitet knutna till kust- och klimatcentrumet CoastClim*, mätt flödena av växthusgaser mellan vattenytan och atmosfären utanför Askö-laboratoriet i Trosa under ett helt år med hjälp av systemet WEGAS ( Water Equilibration Gas Analyzer System ). Mätningarna bekräftade att blåstångskogar och blandad vegetation i kustzonen tar upp betydande mängder koldioxid från atmosfären. Flödena varierar under året, men totalt sett uppgick upptaget av koldioxid från atmosfären i blåstångshabitaten till 0,52 ton CO₂ per hektar och år, vilket kan jämföras med 0,71 ton CO₂ per hektar och år för områden med blandad vegetation.

Koldioxidupptaget uppvägs dock till viss del av den metan som flödar från vattnet till atmosfären i samma miljöer. Eftersom metan är en starkare växthusgas än koldioxid uppgår nettoupptaget till 0,38 respektive 0,46 ton CO₂-e (koldioxidekvivalenter) per hektar och år för områden med blåstång och områden med blandad vegetation.

– Att ta hand om och återställa livsmiljöer med makroalger kan fortfarande vara viktigt ur ett klimatperspektiv. Vår studie visar att dessa miljöer är nettokoldioxidsänkor, bara inte så stora som ibland har föreslagits, förtydligar Christoph Humborg.

Minskad övergödning kan gynna klimatet

Ur ett förvaltningsperspektiv är det också viktigt att veta om metanproduktionen påverkas av blåstångsskogarnas hälsostatus, det vill säga om makroalger i övergödda nedbrutna system producerar mer metan än ostörda ekosystem. Denna hypotes kommer nu att testas av den svensk-finländska forskargruppen genom experiment som genomförs under nästa år.

– Våra mätningar gjordes på plats, i ett Östersjön som är påverkat av övergödning. Ett mindre övergött ekosystem med mindre ackumulering av organiskt material och mindre mängd fintrådiga alger skulle sannolikt producera mindre metan. Om så är fallet kan åtgärder för att minska övergödningen avsevärt förbättra dessa miljöers möjlighet att binda kol och därmed bidra till att mildra klimatförändringarna, säger Christoph Humborg.

Artikeln i Nature Communications: Roth et al: Methane emissions offset atmospheric carbon dioxide uptake in coastal macroalgae, mixed vegetation and sediment ecosystems

Kort film på Youtbe: “Methane emissions offset carbon uptake in macroalgae habitats in the Baltic Sea”

Kontakt:
Christoph Humborg, Stockholms universitets Östersjöcentrum, e-mail: christoph.humborg@su.se, tel: 08-674 76 68
Florian Roth, Stockholms universitets Östersjöcentrum och Tvärminne zoologiska station, Helsingfors, e-mail: florian.roth@su.se

* Centre for Coastal Ecosystem and Climate Research, CoastClim , sammanför forskare i marinekologi, biogeokemi och atmosfärsforskning för att undersöka kopplingarna mellan kustens ekosystem och kolflöden. Målet att ta fram beslutsstöd för att förbättra förvaltningen av kustekosystemen och deras förmåga att lagra kol och mildra klimatförändringarna. Utvecklingen av CoastClim är en del av ett strategiskt partnerskap mellan Stockholms universitet och Helsingfors universitet.
Mer information om CoastClim finns på hemsidan www.coastclim.org