#MeToo satte ljus på förtrycket – forskarnas perspektiv på en folkrörelse
Osäkra anställningsförhållanden är tydligt kopplat till hur vanligt det är med sexuella trakasserier och mobbning i en viss bransch. I nya boken Maktordningar och motstånd visar forskare hur samma faktorer också påverkade den svenska #metoo-rörelsen. 16 februari hålls ett seminarium om den nya antologin.
− Vi ser i våra studier att sexuella trakasserier handlar om maktutövning och att det finns ett tydligt samband mellan förekomsten av sexuella trakasserier och osäkra anställningsförhållanden. Det går igen inom #metoo-rörelsen. Vi har också sett hur förtrycket normaliseras och förstärks, inte minst i branscher som kännetecknas av gränslösa beteenden och utbredd tystnadskultur, säger Karin Hansson, docent i data- och systemvetenskap och lektor i medieteknik vid Södertörns högskola.
Maktordning & motstånd
Hösten 2017 svepte #metoo-rörelsen över världen och fick ett särskilt starkt fäste i Sverige. Mer än 100 000 deltagare från över 70 olika yrken och samhällsområden samlades för att verka mot sexuellt ofredande och den tystnadskultur som uppstått. I boken Maktordningar och motstånd belyser forskare #metoo-aktivismens utveckling i Sverige ur flera perspektiv som juridik, människa-datorinteraktion, genusvetenskap, med flera. Karin Hansson är en av bokens redaktörer, tillsammans med professor Hillevi Ganetz från Stockholms universitet och professor Malin Sveningsson från Göteborgs universitet. Hon är även projektledare för forskningsprojektet #metoo-aktivisim i Sverige som ligger till grund för boken.
− Teknikbranschens uppror organiserades i en Facebook-grupp med över 15 000 medlemmar, en grupp som i stort sett var öppen för alla. Det är en stor bransch som är relativt säker, mängden företag gör att det går att lösa en konflikt genom att flytta på sig. Jämför med skogsnäringen där det ser helt annorlunda ut, en liten bransch där alla känner alla. Det finns i princip en skola där alla har gått. Då kan det kosta mycket att säga ifrån, man riskerar så mycket mer. I deras upprop var deltagarna helt anonyma och man undvek sociala medier för att det var för riskfullt, säger Karin Hansson.
Hårfina gränser och utvaldhet
Inom Svenska kyrkan samlades erfarenheter och vittnesmål under #vardeljus. Metoo-rörelsens betydelse för kyrkan är något som Gunilla Carstensen, själv präst och docent I pedagogik, har studerat. Kapitlet går under rubriken “Gränslösa relationer och tystnadskulturer”. Här är det inte anställningsvillkoren så mycket som oklara roller och bilden av prästen som uppburen person som utgör problemen.
− Det är också en bransch med en ”kramig” kultur, det är mycket fysiskt och det är hårfina gränser mellan tröstande och oönskad beröring. Kyrkan har också en förlåtelse- och förståelse kultur för den som gör fel, det gör att brott inom ramen för kyrkan ofta tystats ner. Sedan är det också oklart var gränsen mellan arbete och fritid går då arbete inom kyrkan ofta ses som ett kall, säger hon.
Problemet med idén om utvaldhet går igen i flera branscher, inte minst inom media- och kulturbranschen. Något som länge också var förknippat med en uppburen man. Det konstnärliga geniet och skjutjärnsjournalisten är två ideal som präglat dessa yrkesområden.
− Att i en sådan situation, att vara bärare av ett sådant kall, också komma ut som offer för sexuella trakasserier. Då blir man dubbelt förminskad, du tappar din yrkesidentitet. Kvinnor som går in i de här rollerna kan också vara med och upprätthålla en tystnadskultur just för att de inte vill utmåla sig som offer, säger Karin Hansson, och fortsätter:
− Man älskar sina genier och genom det tillåter man en viss gränslöshet i konsten namn, säger hon.
Trakasserier normaliseras
Studien visar att sexuella trakasserier och förtryck har normaliserats i samhället. Inte sällan kan det handla om en viss jargong som sägs vara skämtsam och att arbetsplatsen har högt i tak, men som i själv verket är mycket misogyn. När en person själv varit en del av denna jargong kan det vara svårt att säga ifrån när någon går över gränsen. Det kan också vara svårt att säga vem som faktiskt gjort fel.
I Sverige fick #metoo-rörelsen stort genomslag och många var de som delade med sig av sina erfarenheter. Det innebär inte att problemen med förtryck och sexuella trakasserier är större i Sverige än i andra länder.
− Det visar snarare att det är fler i Sverige som tycker att det är ett problem. I Bangladesh till exempel, som har lika bra tillgång till internet och sociala medier, så var det nästan bara män som hördes och diskuterade att det var synd om dem som pekades ut. Vi har också sett att vissa branscher har en starkare feministisk infrastruktur, man är mer medveten och utbildad i jämställdhetsfrågor, säger Karin Hansson.
#MeToo en enorm vinst
Forskarna bakom boken har fördjupat sig i allt från domstolsprotokoll till nyhetsartiklar, intervjuat nyckelpersoner i rörelsen och personer som länge varit engagerade i jämställdhetsfrågor. De har tittat på så skilda branscher som skogsnäringen och musikindustrin. Ingen bransch är helt fredad. Och trots att många arbetsplatser såg över sina policys och nya rutiner för anmälningar upprättades så har problemet inte försvunnit.
− Det handlar väldigt mycket om ekonomisk osäkerhet och så länge vi har ojämlikt samhälle där folk är utsatta kommer det alltid finnas ett visst mått av osäkerhet och då sker den här typen av trakasserier. Men vad som verkligen har skett är att det här är ingenting vi behöver förklara längre, alla vet vad det är. Bara det är jättestort, ingen i samhället kan förneka att det är en fråga. Det utrymmet skapade #metoo, att det är ett utbrett problem som drabbar alla. Det är en enorm vinst, säger Karin Hansson.
