Miljoner till forskning om organiska solceller och skonsammare cancerbehandlingar
Att tilldelas Göran Gustafssonprisen för forskare upp till 45 års ålder är ett bevis på att man tillhör forskningsfronten i Sverige inom sitt område. I år gick prispengarna bland annat till forskning som kan ge skonsammare cancerbehandlingar och ännu effektivare organiska solceller.
Årets fem Göran Gustafssonpristagare tilldelas 7,5 miljoner kronor vardera, 300 000 i ett personligt pris och 7,2 miljoner i anslag till forskningen under en period av tre år. Det handlar om mycket eftertraktade priser som genom åren bland annat tilldelats forskare som på senare år även belönats med Nobelprisen i kemi respektive fysik, Emmanuelle Charpentier och Anne L’Huillier.
Hon vill visa hur bakterier i tarmen kan bidra till hjärt-kärlsjukdom
Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi, Uppsala universitet får priset i medicin. Hon har bland annat utforskat sambandet mellan bakterier i tarmfloran och hjärt-kärlsjukdomar. Nu vill hon gå vidare med ytterligare ett projekt inom området.
– Det har länge funnits teorier om att mun- och tarmfloran har en påverkan på hjärt- och kärlsjukdomar. På senare år har vi med hjälp av DNA-teknik fått möjligheter att kartlägga tarmfloran. Genom de fina biobanker som finns i Sverige kan vi nu börja följa människor över tid och det blir som en tidsmaskin, säger hon.
Kontakt:
Tove Fall
tove.fall@medsci.uu.se
070-221 58 59
Hon hoppas kunna göra cancerbehandlingarna skonsammare
Laura Baranello, senior forskare på Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet får priset i molekylär biologi. Målet för hennes forskning är att hitta en ny strategi för skonsammare cancerbehandlingar. Tanken är att i framtiden kunna förbättra både överlevnad och livskvalitet för patienterna.
– Den största utmaningen i dag när det gäller behandling med cytostatika är att läkemedlen inte kan skilja på cancerceller och friska celler. Det gör att läkare ibland tvekar att sätta in behandling för att patienten drabbas av så många biverkningar, berättar hon.
Kontakt:
Laura Baranello
laura.baranello@ki.se
08-524 873 37
Han studerar hur proteiner i cellerna omvandlar energi
Ville Kaila, professor i biokemi vid Stockholms universitet, får priset i kemi. Han försöker förstå hur cellernas energiomvandling egentligen går till. Det är proteiner som tar upp energin från födan och omvandlar den till elektrisk energi, ungefär som ett batteri.
– Det är väldigt spännande att se hur naturen möjliggör de här laddningsomvandlingarna på molekylnivån. Proteinerna omvandlar energin genom transport av protoner och elektroner, och det kan ske med extremt hög effektivitet över stora avstånd, förklarar han.
Kontakt:
Ville Kaila
ville.kaila@dbb.su.se
08-16 42 40
Han vill skapa solceller och lysdioder för framtiden
Feng Gao, professor i optoelektronik vid Linköpings universitet får priset i fysik. Hans forskning inriktar sig på nya organiska halvledare och metallhalid-perovskiter som kan användas till både solceller och lysdioder (LED-belysning). Solceller gjorda av sådana halvledarmaterial har många fördelar jämfört med de traditionella oorganiska solpanelerna, oftast tillverkade av kiselmaterial. De är bland annat mer miljövänliga, lätta och flexibla.
– Du kan sätta dem på fönstren eller klä in din elbil med dem. De kan också tillverkas i flera olika färger vilket kan göra att de passar bättre in i stadsmiljön till exempel, berättar Feng Gao.
Kontakt:
Feng Gao
feng.gao@liu.se
013-28 68 82
Han använder matematik för att förklara väderfenomen
Klas Modin, biträdande professor vid Institutionen för Matematiska Vetenskaper vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet får priset i matematik. Han studerar strömningsekvationer som ligger till grund för att förstå väderfenomen, till exempel orkaner, på vår egen och andra planeter. I experiment och datorsimuleringar kan man återskapa uppkomsten och tillväxten av orkaner, men det saknas rigorösa matematiska resultat om hur de bildas och varför de är så stabila.
– Ekvationerna formulerades redan 1757 av Leonhard Euler, men lösningarna är ytterst komplicerade så det finns många grundläggande frågor kvar att besvara, säger han.
Kontakt:
Klas Modin
klas.modin@chalmers.se
070-845 64 79
Du kan läsa längre texter om samtliga pristagare och ladda ned högupplösta bilder av dem på www.kva.se
FAKTA/GÖRAN GUSTAFSSONPRISEN
Svenska universitet och högskolor nominerar kandidater till Göran Gustafssonprisen, Kungl. Vetenskapsakademien granskar förslagen och pristagarna utses därefter av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Göran Gustafssonprisen har funnits sedan 1991. Stiftelsen tillkom 1989 efter en donation av entreprenören och affärsmannen Göran Gustafsson (1919–2003). Pristagarna ska vara som mest 45 år gamla och ha för avsikt att utföra merparten av sin forskning i Sverige.
Presskontakt:
Eva Nevelius, pressansvarig vid Vetenskapsakademien
eva.nevelius@kva.se
070-878 67 63