Minskade utsläpp under pandemin gav ökad klimatuppvärmning

Covidpandemins nedstängningar i södra Asien minskade rejält halten av kortlivade nedkylande partiklar i luften medan halten av långlivade växthusgaser knappt påverkades. Forskarna kunde därmed se hur minskade utsläpp av luftföroreningar ger renare luft men också starkare klimatuppvärmning.

Sedan tidigare är det känt att utsläpp av svavel- och kväveoxider och andra luftföroreningar leder till bildandet av aerosoler (partiklar) i luften som kan dölja den fulla klimatuppvärmningen som orsakas av växthusgaser som koldioxid och metan. Men kunskapsläget har varit dåligt om denna ”maskeringseffekt”. För att kunna avgöra storleken krävs det storskaliga experiment som omfattar hela samhällen.

Covidpandemin kom att bli ett sådant ”naturligt” experiment. Våren 2020 minskade aktiviteten hos många industrier och transporter världen över på grund av restriktioner under pandemin. Detta skapade ett unikt tillfälle att studera vad som händer med klimatet om utsläpp av gaser och aerosoler snabbt minskas.

Mätstation på Maldiverna

På mätstationen Hanimaadhoo på nordligaste Maldiverna utanför Indiens kust mäter forskare sedan ett par decennier luftföreningar (Mätningar avslöjar luftföroreningars påverkan på klimat och hälsa i södra Asien). Mätstationen är strategiskt placerad för att fånga upp luftmassor från den asiatiska subkontinenten och belägen i ett område med få regionala utsläppskällor. När utsläppen plötsligt minskade under pandemin i södra Asien (framför allt Pakistan, Indien och Bangladesh) skapades en unik möjlighet att se vilken påverkan detta hade på klimatet.

Kortlivade luftpartiklar minskade men inte växthusgaser

En ny vetenskaplig artikel i NPJ Climate and Atmospheric Science visar att halterna av förorenande kortlivade luftpartiklar minskade rejält medan halterna av mer långlivade växthusgaser knappt påverkades i luftmassan över södra Asien. Aerosolernas avkylande effekt kommer från att de reflekterar inkommande solinstrålning tillbaka ut i rymden. Med lägre aerosolhalt så blir det alltså mindre avkylande, och därmed minde ”maskering” av den uppvärmande effekten av de betydligt mer långlivade klimatgaserna. Mätningar som samtidigt gjordes över norra Indiska oceanen avslöjade en sjuprocentig ökning av den solstrålning som når jordens yta, vilket ökar temperaturen.

– Genom detta storskaliga geofysiska experiment kunde vi påvisa att medan himlen blev blåare och luften renare så ökade dessvärre klimatuppvärmningen när dessa avkylande luftpartiklar togs bort, säger professor Örjan Gustafsson vid Stockholms universitet som ansvarar för mätningarna på Maldiverna och som ledde studien.

Resultaten visar alltså att en fullständig utfasning av förbränning med fossila bränslen till förmån för förnybara energikällor med nollutsläpp skulle kunna resultera i snabb ”avmaskering” av aerosoler, medan växthusgaserna dröjer kvar.

– Under ett par decennier riskerar utsläppsminskningar att leda till en netto klimatuppvärmning på grund av luftpartiklarnas ”maskeringseffekt”, innan temperaturminskningen från minskade växthusgasutsläpp tar över. Men trots en initial klimatuppvärmningseffekt måste vi självklart ändå kraftfullt och snarast minska utsläppen, säger Örjan Gustafsson.

Artikel i NPJ Climate and Atmospheric Science: https://www.nature.com/articles/s41612-023-00367-6

Kontakt:
Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet
E-post: orjan.gustafsson@aces.su.se Tfn: 070-3247317