Moralargument om omtanke och rättvisa övertygar både höger och vänster
En ny studie i tidskriften Public Opinion Quarterly visar att moralargument som appellerar till omsorg och rättvisa övertygar såväl amerikanska socialliberaler som konservativa – medan argument som handlar om lojalitet, auktoritet och vördnad för tradition och värdighet framför allt påverkar konservativa.
I studien, utförd av forskare vid Stockholms universitet, Mälardalens universitet, och Institutet för framtidsstudier finner forskarna att argument som gör liberaler mer liberala även övertygar konservativa, medan argument som gör konservativa mer konservativa inte övertygar liberaler.
Samtidigt visar undersökningar att moraliska värderingar i många länder rör sig i mer progressivt liberal riktning, även bland amerikaner, som den här studien är utförd på. Resultaten bidrar till att förklara varför den här förändringen sker, trots ett alltmer polariserat debattklimat.
– Vi ser att människor inte är immuna mot argument, men att de lyssnar selektivt. Argument som knyter an till mottagarens moraliska grundvärderingar har betydligt större chans att leda till faktisk åsiktsförändring, säger Fredrik Jansson, docent i matematik vid Mälardalens universitet och affilierad forskare vid Centrum för kulturell evolution vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier, och huvudförfattare till studien.
Omsorg och rättvisa är gemensamma grundvärden
Studien tar fasta på ett resultat från forskning om moralfundament, där man skiljer mellan individualiserande moraliska värden (omsorg och rättvisa) och så kallade bindande värden (lojalitet, auktoritet och vördnad för tradition och värdighet). Tidigare forskning har visat att liberaler främst säger sig bry sig om omsorg och rättvisa. Konservativa lyfter dessutom fram lojalitet, auktoritet och vördnad för tradition och värdighet som moraliskt viktiga, men säger sig trots det också värna om omsorg och rättvisa.
I den nya studien testas om detta också gäller i praktiken när människor faktiskt tar ställning i konkreta frågor, vilket skulle kunna ge en nyckel till våra moraliska tankesystem för att förstå vad som övertygar människor i olika politiska grupper.
Studiens resultat
I ett experiment fick 375 amerikanska deltagare ange sina moraliska värderingar och politiska åsikter. De fick även ta ställning till nio moraliska frågor, till exempel gällande hets mot folkgrupp, militärutgifter, allmän sjukvård, självmord och samkönade äktenskap. Därefter fick de läsa korta argument som byggde på antingen individualiserande eller bindande överväganden för en viss ståndpunkt i dessa värdefrågor, och sedan ta ställning igen.
Det visade sig mycket riktigt att bindande argument fick konservativa deltagare att ändra uppfattning i frågorna medan de inte hade någon effekt alls på liberala deltagare. Individualiserande argument övertygade däremot deltagare från båda lägren – utan att vara mindre övertygande för konservativa än bindande argument. Resultaten tyder på att omsorg och rättvisa fungerar som delade grundvärderingar även över politiska skiljelinjer, och att grupperna delvis övertygas av samma typer av argument.
Vidare visade det sig att resultatet kan förklaras just av deltagarnas värdeprofiler snarare än deras politiska hemvist. Ju viktigare man exempelvis tycker det är att människor inte ska behandlas olika, desto mer mottaglig är man för individualiserande rättviseargument. Och ju viktigare man tycker det är att till exempel lyda order desto mer mottaglig är man för bindande auktoritetsargument.
– Våra värderingar fungerar som filter. Argument som inte passar in filtreras bort medan de som knyter an till vad som redan finns i våra tankesystem släpps igenom och tvingar oss till omvärderingar, säger Fredrik Jansson.
Ett exempel är frågan om samkönade äktenskap. Den som sätter omsorg och rättvisa högt kan inte ignorera argument om lika rättigheter. Den som däremot tycker att traditioner och stabilitet är viktiga påverkas i stället av argument om att äktenskapets roll i samhället stärks när fler inkluderas.
Argument som inte passar in med våra grundläggande värderingar kan vi ofta avfärda direkt. Men när ett argument för en ståndpunkt vi egentligen ogillar formuleras i termer av våra egna grundvärderingar – till exempel omsorg och rättvisa, eller tradition och samhällsstabilitet – blir det svårare att ignorera. Då uppstår en dissonans som ofta löses enklast genom att justera sin åsikt snarare än att ifrågasätta sina värderingar.
Förklarar varför värderingar blir mer progressivt liberala
Resultaten ger en pusselbit till varför moraliska värderingar i många länder – trots politisk polarisering – tenderar att förändras i mer liberal och progressiv riktning över tid.
– Det finns en inbyggd moralisk lutning i debatten: argument om omsorg och rättvisa kan flytta både liberaler och konservativa, medan mer konservativa argument mest övertygar dem som redan är konservativa. Över tid ger den obalansen en nettoförskjutning mot mer progressivt liberala positioner, säger Pontus Strimling, forskare vid Institutet för framtidsstudier och medförfattare till artikeln.
Läs forskningsartikeln
Artikeln “Susceptibility to Moral Arguments Among Liberals and Conservatives” är publicerad i tidskriften Public Opinion Quarterly(Oxford University Press).
DOI: 10.1093/poq/nfaf045
Kontakt
Fredrik Jansson, docent i matematik, Mälardalens universitet; affilierad forskare vid Centrum för kulturell evolution, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och Institutet för framtidsstudier.
E-post: fredrik.jansson@su.se
Tel: 0700028629
Pontus Strimling, forskare vid Institutet för framtidsstudier.
E-post: pontus.strimling@iffs.se
Tel: 0704079748
