Mycket scrollande påverkar upplevelsen av arbetsmiljön

Forskning har visat att mobilscrollande kan försämra privata relationer. Till exempel upplever många att kvaliteten på samtalen blir sämre när mobilerna är framme. Få har dock undersökt hur relationerna mellan arbetskamrater påverkas av scrollande. Psykolog Per Martinsson har därför i sin avhandling tagit reda på vad som händer om mobilerna tränger undan det sociala samspelet under raster. Studierna utgick från begreppet phubbing, som kommer från engelskans phone-snubbing, vilket betyder att man prioriterar mobilen framför fysiskt närvarande personer.

Mobilen upplevs ofta som en barriär
Resultaten från 25 intervjuer med elektriker och personal inom hälso- och sjukvården visar att mobiler ofta upplevs som en social barriär som gör att människor umgås och pratar mindre med varandra under rasterna. Mobilen används också som ett sätt att fly från social interaktion, vilket kan bottna i ett behov av återhämtning.

Resultaten från två enkätstudier med totalt cirka 1700 yrkesverksamma visar att de som upplever mer phubbing från sina arbetskamrater också upplever en sämre psykosocial arbetsmiljö i form av känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet och organisationen.

– Det är intressant att den egna mobilanvändningen inte verkar ha något samband med de här faktorerna, men vad andra gör kan spela roll, säger Per Martinsson.

Resultaten från de kvantitativa delstudierna, en bland elektriker och en bland ett brett urval av yrkesverksamma i Sverige, visar alltså båda ett negativt samband. Däremot hittades inget belägg för att mobilanvändningen drev en försämring av arbetsmiljön över en ettårsperiod, och mer forskning behövs för att förtydliga orsakssambanden.

Normerna skiljer sig mellan olika grupper
Mobilscrollande på jobbet verkar också till viss del vara en generationsfråga. Yngre använder sina mobiler mer under raster och tycker även i högre utsträckning att det är okey att andra håller på med sina telefoner. Flera intervjupersoner poängterade att mobilanvändning under raster inte bara är negativt utan att mobilen används i umgänget när man exempelvis söker information eller tittar på bilder och filmer.

– Eftersom normer och förväntningar skiljer sig åt mellan olika grupper så blir en viktig färdighet att kunna läsa av hur och när det är socialt accepterat att använda mobilen och i vilka situationer som det upplevs som exkluderande, säger Per Martinsson.

Reflektion och samtal gör skillnad på arbetsplatsen
– Det är viktigt att inte dra slutsatsen att det behövs mer regler och att personalen måste lägga undan sina mobiler under rasterna. Jag hoppas snarare att mina resultat ska leda till reflektion och samtal kring den här frågan på arbetsplatsen. Man kan prata om hur vi vill ha det och hur vi kan skapa en bra arbetsmiljö tillsammans, säger Per Martinsson.

Kort om studien:
Avhandlingen består av en intervjustudie och två enkätstudier. 25 individuella intervjuer genomfördes med elektriker och personal inom hälso- och sjukvården. Tematisk analys användes för att hitta vanligt förekommande teman i intervjuerna. Den ena enkätstudien riktades till elektriker och den besvarades av cirka 800 personer. Den andra enkätstudien skickades ut till ett representativt urval av den arbetande befolkningen i Sverige via SOM-institutet och besvarades av knappt 900 personer. Totalt deltog alltså cirka 1700 personer i enkätstudierna.

För mer information kontakta:
Per Martinsson, e-post: per.martinsson@psy.gu.se, telefon: 031–786 16 79

Avhandlingen Coworker phubbing: Smartphone use during work breaks and the psychosocial work environment försvaras den 13 mars på Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg.