Mykorrhizasvamp missgynnas mer av luftburet kvävenedfall än av kvävehalten i bördig mark

Mykorrhizasvampar i bördig granskog tycks missgynnas kraftigt av det stora nedfallet av luftburet kväve i Sydsverige. I Mellansverige, där nedfallet är lägre, tycks mykorrhizan däremot trivas bra oavsett om granskogen finns på mager eller bördig mark. Tillförsel av övergödande kväve från t.ex. förbränning och jordbruk tycks alltså ha större inverkan på dessa svampar än mängden kväve som redan cirkulerar i marksystemet. Det visar en ny studie från SLU och Lunds universitet.

I marken lever stora nätverk av svampar som ger näring till växter genom en symbios som de bildar med växternas rötter, så kallad mykorrhiza, som har en central roll i ekosystemen. Via symbiosen levererar växten kol till svamparna som i sin tur ger näringsämnen tillbaka. För att öka den grundläggande förståelsen för mykorrhizasvampar har forskare vid SLU och Lunds universitet undersökt hur de påverkas av förhöjda kvävenivåer i marken.

Forskarna använde DNA-metoder för att jämföra svampsamhällen i granskogar på marker med olika bördighet, och vid olika nivåer av kvävenedfall från luften. Data samlades in i Uppland och Västmanland där kvävenedfallet är relativt lågt, och i Skåne och Halland där det är betydligt högre.

Resultaten, som publicerats i tidskriften New Pythologist, visar att svampsamhällens funktion och artsammansättning kan förändras kraftigt av kvävenedfall orsakat av mänsklig aktivitet, när det handlar om bördig mark och de nivåer av kvävenedfall som förekommer i Sydsverige.

I Mellansverige hade markens naturgivna näringshalt, dvs. om den var mager eller bördig, däremot marginell inverkan på mängden mykorrhiza, men den påverkade artsammansättningen.

– Mykorrhizasvampar är alltså mer känsliga för höga kvävehalter i marken i skogar som är utsatta för ett stort nedfall av luftburet kväve, säger Karolina Jörgensen, studiens huvudförfattare och postdoktor vid institutionen för mark och miljö vid SLU.

Större förändringar i södra Sverige

Mängden mykorrhiza minskade alltså tydligt i granskog på bördig, kväverik mark i södra Sverige. Dessutom såg forskarna att det skedde förändringar inom svampsamhället.

– Svampar som är känsliga för kväve var ovanligare i kväverika marker i alla områden som vi studerade, men effekten var mycket större i södra Sverige. Kvävetoleranta svampar dominerade på kväverika marker i södra Sverige, medan de var ovanliga i Uppland och Västmanland, berättar Karolina Jörgensen.

Grundläggande funktioner i ekosystemen påverkas

Forskarna tror att den människoorsakade tillförseln av lättillgängliga kväveföreningar från luften förändrar hur kvävet tas om hand i ekosystemet. I bördiga skogar där kvävenedfallet är stort är det inte lönt för träden att tillföra mykorrhizasvampar kol eftersom de delvis får kväve gratis, till skillnad mot skogar med lågt kvävenedfall där träden behöver ge mykorrhizasvampar kol i utbyte mot kväve från marken.

– Det betyder att det i huvudsak är mykorrhizasvampar som klarar sig på lite kol som kommer att kunna finnas kvar i bördiga skogar med höga nivåer av kvävenedfall, förklarar Karolina Jörgensen.

Naturligt kväverika skogar reservoar för biologisk mångfald

Denna nya kunskap bidrar till vår förståelse för ekologiska funktioner i skogen, vilket är viktigt för prioriteringar inom skogsförvaltning i ett europeiskt perspektiv. I större delen av Europa är kväverika skogar utsatta för högt kvävenedfall, vilket har negativa effekter på biologisk mångfald.

– Det gör att naturligt kväverika skogar i norra Skandinavien, där kvävenedfallet är lågt, kan betraktas som viktiga biodiversitetsreservoarer för mykorrhizasvampar, säger Karolina Jörgensen.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet och genomfördes av Karolina Jörgensen, Björn Lindahl, Karina Clemmensen (alla SLU) och Håkan Wallander (Lunds universitet).

Vetenskaplig artikel

Ectomycorrhizal fungi are more sensitive to high soil nitrogen levels in forests exposed to nitrogen deposition. New Phytologist, 2024. doi: 10.1111/nph.19509
https://nph.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/nph.19509?af=R

Kontaktperson

Karolina Jörgensen, postdoktor
Institutionen för mark och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 14 29, 076-149 63 09, karolina.jorgensen@slu.se

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Under mosstäcket går det att se svamparnas mycel växa som tunna trådar i vitt och gult. Från mycelet bildas fruktkroppar som ibland kan ses ovan jord, i det här fallet en mykorrhizabildande Cortinarius (spindling). Foto: Karolina Jörgensen