Nästan alla evenemang i naturmiljöer beviljas visar ny forskning
Forskare vid Mittuniversitetet har gått igenom samtliga tillståndsärenden i Jämtlands län mellan 2011 och 2020 när det gäller evenemang i utomhusmiljöer som inte kräver arenor, skidbackar eller bebyggda miljöer. Av 393 granskade ärenden har 95 procent blivit beviljade.
– Vår studie visar att ingen ansökan om sport- och friluftslivsevenemang i naturområden och i renskötselområden har fått avslag på grund av miljömässiga skäl. Det är också anmärkningsvärt att det ställs relativt låga krav på miljömässiga beskrivningar och uppföljning av åtgärder, säger Axel Eriksson, doktorand vid Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism på Mittuniversitetet.
Han har genomfört studien tillsammans med forskarkollegorna Robert Pettersson och Sandra Wall-Reinius. De har undersökt sport- och friluftslivsevenemang som äger rum i naturområden och i renskötselområden i Jämtlands län. Resultaten i studien visar att intressen och mål ställs mot varandra i bedömningarna. Beviljande av evenemangen motiveras med lokal utveckling, tillväxt och folkhälsa snarare än hänsyn till skador och störningar på naturmiljön.
Studien har publicerats i den internationella vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal och Hospitality and Tourism.
– En stor del av ansökningarna handlar om motoriserade sportevenemang till exempel rally, snöskoter och enduro samt friluftslivsevenemang där skolklasser och andra grupper vandrar och tältar. Den tredje större kategorin utgörs av evenemang inom bland annat cykling, multisport och löpning. Flest ansökningar rör Åre och Strömsunds kommuner, säger Axel Eriksson.
Bakgrunden till studien är ökningen av sport- och friluftslivsevenemang i naturmiljöer, vilket fick forskare från forsknings-och samverkansprogrammet Mistra Sport & Outdoors i samarbete med Länsstyrelsen i Jämtlands län att titta närmare på fenomenet. Ett av syftena var att få fördjupad kunskap om hur miljöpåverkan förstås och värderas i den regionala bedömningsprocessen av naturbaserade evenemang och organiserat friluftsliv.
Som en del av ansökningsprocessen förväntas arrangörerna beskriva vilka risker som finns för exempelvis skador på naturen eller utsläpp, men länsstyrelsen tillhandahåller inte mallar eller formulär för detta vilket innebär att arrangören i många fall inte beskriver påverkan på natur och miljö eller vilka åtgärder som vidtas för att minimera påverkan.
– I hälften av ansökningarna finns ingen beskrivning om hur arrangören tänkt skydda natur och miljö. I en tredjedel av ärendena som länsstyrelsen har hanterat finns heller ingen information om miljöpåverkan. I de fall där viss miljöhänsyn tagits handlar det mestadels om vaga formuleringar kring störning på ren, nedskräpning och markskador och utsläpp så som ”stör ej renar” eller ”plocka upp skräp efteråt”, säger Axel Eriksson.
En av slutsatserna i forskningsstudien är behovet av ökad miljöhänsyn och att krav och åtgärder relaterat till naturmiljön behöver få en mer framträdande plats i tillståndsprocessen.
– Evenemangen ska inte ses som isolerade företeelser. Myndigheter behöver ta ansvar för hur en önskvärd utveckling av naturområden ska se ut och vilken roll evenemangen ska ha i den utvecklingen. Därför måste evenemangen integreras i det strategiska arbetet och i den fysiska planeringen för att tillmötesgå olika intressen i området, säger Axel Eriksson.
Kontaktperson:
Axel Eriksson, doktorand vid Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism på Mittuniversitetet, axel.eriksson@miun.se, 076-0528502