Naturliga skogar inte lika känsliga för torka som produktionsskogar

Torrsommaren 2018 slog hårt mot Sveriges skogar. Och allra hårdast drabbades den brukade skogen. Det visar en ny studie från Lunds universitet.

Nordliga så kallade boreala skogsekosystem förutspås uppleva sommartorka betydligt oftare i framtiden. Klimatförändringarna utgör ett hot mot skogarnas hälsa och kolbindning. En majoritet av skogarna i Sverige består av produktionsskog med låg trädslagsdiversitet. Bara en mindre del består av primärskogar eller urskogar – naturliga skogar som sett en liten direkt påverkan av människor. Hittills har det varit okänt hur de obrukade primärskogarna och de skötta sekundärskogarna reagerar på torka. Men i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research Letters har ett forskarlag, lett från Lund, kartlagt hur torkan 2018 slog mot de olika skogstyperna.

– Vi använde en unik karta över primärskogar i Sverige och undersökte om där kunde vara någon skillnad i hur dessa skogar och kringliggande sekundärskogar påverkades av torkan 2018. Resultaten visade att skötta sekundärskogar i Sverige var mer påverkade av torkan än vad naturliga primärskogar var, säger Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.

I studien använde forskarna satellitbilder och en karta som visar över 300 primärskogar i Sverige. Genom att analysera ett högupplöst vegetationsindex över dessa och över buffertzoner runt primärskogarna, som representerar sekundärskogar med liknande miljö och torka som 2018, kunde forskarlaget få en bild av hur torrsommaren slog mot de olika skogstyperna.

– Att primärskogarna var tydligt mindre påverkade av torkan leder till en mängd intressanta följdfrågor om vad det är som skapar denna skillnad. Det skulle kunna vara trädens generellt högre ålder och storlek som kanske ger djupare rötter och diversitet. Eller att det finns mer vatten i dessa ekosystem, kanske till följd av att de inte är dikade. Men just nu har vi ingen aning om vad som gör primärskogarna mer stabila under torka, säger Julika Wolf, tidigare naturgeografiforskare, nu konsult inom kartografi och spatial analys.

Primärskogar är sällsynta i Sverige och i Europa. De representerar de mest orörda skogarna vi har kvar och ger en bild av naturen och hur den fungerar utan större direkt mänsklig påverkan. Skogarna är därför mycket viktiga för att förstå hur miljöförändringar och mänsklig aktivitet påverkar ekosystem och deras processer.

– Studien är ett bra exempel på hur vi använder dessa primärskogar i vår forskning. I det här fallet ser vi att de är stabilare under torka jämfört med sekundärskogarna som utsatts för ändringar som hyggen, plantering, markberedning och dikning, vilket leder till ändringar i marken och av vegetationen, säger Anders Ahlström.

Förutom Lunds universitet har Wuhan University och Lawrence Livermore National Laboratory deltagit i arbetet.

Studien publiceras i tidskriften Environmental Research Letters: Canopy responses of Swedish primary and secondary forests to the 2018 drought

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Anders Ahlström, docent och lektor

Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet

anders.ahlstrom@nateko.lu.se

073 202 84 87