Naturvårdsarter ökar om skogens gröna infrastruktur återuppbyggs

Med en mer varierad skogsskötsel som fokuserar på indikatorer för biologisk mångfald gynnas viktiga naturvårdsarter i framtidens brukade skogslandskap. Det gäller för såväl fåglar som vedsvampar och lunglav. Det visar analyser av olika skogsskötselscenarier som även tar hänsyn till framtida virkesbehov, ekonomi och svenska och internationella miljömål.

Studien har utförts inom ett internationellt forskningsprojekt som har koordinerats av Tord Snäll från SLU, och resultaten har publicerats i tidskriften Journal of Applied Ecology .

– Vår studie visar att det går att bygga upp en grön infrastruktur i produktionsskog med en skogsbruksplanering som fokuserar på miljömålsindikatorer, säger Tord Snäll. Alla undersökta naturvårdsarter ökade i ett framtidsscenario som fokuserade på att öka indikatorer som bland annat död ved och äldre lövrik skog.

Ett viktigt begrepp i dagens naturvård är ”grön infrastruktur”. Det handlar om att växter och djur behöver lämpliga livsmiljöer som är tillräckligt stora och hänger ihop i ett nätverk som erbjuder spridningsvägar i hela landskapet. I skogsbruket handlar det om att skapa en fungerande grön infrastruktur ut i det brukade skogslandskapet, och dessutom framåt i tiden.

Går det då att skapa en sådan grön infrastruktur i intensivt brukade skogslandskap, med tanke på att behovet av virkesråvara förväntas öka i framtiden? Och vad skulle det kosta? Om detta handlar en studie som leddes av Helen Moor under en period då hon arbetade vid SLU Artdatabanken.

I studien har forskarna också undersökt hur enskilda ”naturvårdsarter” påverkas av åtgärder som gynnar fyra miljöindikatorer som lyfts i miljökvalitetsmålet ”levande skogar”: förekomsten av gammal skog, äldre lövrik skog, död ved och stora träd. Fyra fåglar, sex svampar och en lunglav ingick i undersökningen.

För att belysa dessa frågor har forskarna använt modeller för naturvårdsarternas utbredning och dynamik som de har utvecklat utifrån fältdata under de senaste tio åren. Skogens dynamik och skötsel har simulerats med det skogliga planeringsverktyget Heureka, som har utvecklats vid SLU.

I studien utgick forskarna från ett 100 000 hektar stort realistiskt skogslandskap med intensivt skogsbruk kombinerat med viss miljöhänsyn och frivilliga avsättningar för naturvård, samt en del marker avsatta som reservat. Sedan jämfördes tre skötselscenarier för de kommande hundra åren.

Ett referensscenario som möter virkesefterfrågan ställdes mot ett scenario som dessutom bygger upp den framtida gröna infrastrukturen, och mot ett ekonomiscenario utan övre avverkningsnivå. I alla scenarier optimerades den ekonomiska avkastningen och de fyra miljöindikatorerna, utifrån de givna förutsättningarna i övrigt.

I scenariot som återuppbygger den gröna infrastrukturen (GI) förutspås alla rödlistade vedsvampar öka i produktionsskogen, medan de förutspås minska i ekonomiscenariot (se illustration nedan). Alla vedsvampar förutspås öka i reservat. Om den gröna infrastrukturen inte återuppbyggs, kommer dessa arters framtidsutveckling bero på hur stor areal som avsätts som reservat. Också fåglarna förutspås öka med GI-scenariot (se illustration nedan).

Scenariot som återuppbygger den gröna infrastrukturen karakteriseras av ett väldigt varierat skogsbruk, med betydligt större inslag av lövträd och kontinuitetsskogsbruk jämfört med referensscenariot (se illustration nedan). Jämfört med referensscenariot var vinsten (nettonuvärdet) 14 procent lägre i grön-infrastruktur-scenariot medan den var 2 procent högre i ekonomiscenariot.

Illustrationer

(Klicka för högre upplösning)

Vedsvampars (A) och fåglars (B) framtidsutveckling givet tre framtidsscenarier. Notera ökningen av alla arter i scenarier som återuppbygger den gröna infrastrukturen. Vedsvamparnas utveckling särredovisas för produktionsmark, där skogsbruk bedrivs (heldragna linjer), respektive för reservat (streckade linjer). Fåglarnas framtidsutveckling avser hela landskapet.

Andel av landskapet som brukas med olika skogsskötsel givet tre framtidsscenarier. Notera den varierade skötseln i scenariot som återuppbygger den gröna infrastrukturen.

Kontaktpersoner

Tord Snäll, professor
SLU Artdatabanken
tord.snall@slu.se, 018-672612
https://www.slu.se/cv/tord-snall/

Helen Moor, PhD
Eawag – Swiss Federal Institute of Aquatic Science and Technology
Helen.Moor@eawag.ch

Jeannette Eggers, programchef
Skogliga hållbarhetsanalyser, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU
jeannette.eggers@slu.se, 090-786 83 05

Den vetenskapliga artikeln

Moor H, Eggers J, Fabritius H, Forsell N, Henckel L, Bradter U, Mazziotta A, Nordén J, Snäll T. 2022. Rebuilding green infrastructure in boreal production forest given future global wood demand. Journal of Applied Ecology 59: 1659-166 9. https://doi.org/10.1111/1365-2664.14175

Mer om projektet

Studien har utförts inom forskningsprojektet  GreenFutureForest och i den här videon publicerad av Naturvårdsverket berättar Tord Snäll om fler av resultaten från GreenFutureForest . Sveaskog och Skogsstyrelsen berättar också om hur de har medverkat i forskningen och hur den har varit användbar för dem. Forskningsprojektet GreenFutureForest har finansierats av Naturvårdsverket, Formas och BiodivERsA.