Naturvetenskaps- och teknikprogrammet – för vem och var? En jämförelse mellan kommuner och över tid
Andelen gymnasieelever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen varierar stort mellan olika kommuner. Satsningarna som kommunerna gör för att öka ungdomarnas teknikintresse är viktiga. Det visar en ny rapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) som redogör för andelen elever uppdelat på nationell-, läns- och kommunnivå. I rapporten ger IVA också exempel på kommuner som gjort betydande insatser för att bibehålla eller öka ungdomars intresse för att läsa naturvetenskaps- eller teknikprogrammet på gymnasiet.
Andelen gymnasieelever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen varierar stort mellan olika kommuner. Satsningarna som kommunerna gör för att öka ungdomarnas teknikintresse är viktiga. Det visar en ny rapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) som redogör för andelen elever uppdelat på nationell-, läns- och kommunnivå. I rapporten ger IVA också exempel på kommuner som gjort betydande insatser för att bibehålla eller öka ungdomars intresse för att läsa naturvetenskaps- eller teknikprogrammet på gymnasiet.
– Kommunernas satsningar för att öka teknikintresset är viktiga för att öka andelen elever på naturvetenskap- och teknikprogrammen. IVAs kartläggning visar också att det är viktigt att ungdomarna får möta förebilder och uppleva vad gymnasieprogrammen innebär samt vilka yrken de kan leda till, säger Magnus Berggren, IVA-ledamot och ordförande i styrgruppen för projektet Framtidens Kunskapssamhälle.
Stora skillnader mellan Sveriges kommuner
På nationell nivå har andelen elever som läser naturvetenskaps- och teknikprogrammen mellan läsåren 2013/14 och 2021/22 ökat med 1,2 procentenheter från 20,0–21,2 procent. Andelen elever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen varierar dock stort mellan svenska kommuner, mellan 1,2 och 26,2 procent för naturvetenskapsprogrammet och mellan 0,5 och 17,0 procent för teknikprogrammet. Vissa kommuner uppvisar även stora förändringar över tid. Ystad och Lindesberg är exempel på två kommuner som under perioden haft en stor ökning av andelen elever på naturvetenskapsprogrammet medan andelen elever på teknikprogrammet ökat i exempelvis Jokkmokk, Fagersta och Åtvidaberg.
– Idag har svenska företag inom teknik och utveckling svårt att få tag i rätt kompetens. Detta riskerar att hämma företagens tillväxt och därför måste vi intensifiera insatserna för att säkra långsiktig tillgång på kompetens. En viktig pusselbit är att tidigt väcka intresset för teknik och naturvetenskap hos unga, säger Magnus Berggren.
Inkomst- och utbildningsnivå i kommunen påverkar
Andelen elever på programmen korrelerar till viss del både med medianinkomst och genomsnittlig utbildningsnivå i kommunerna, där kommuner med en högre genomsnittlig medianinkomst och en högre andel personer med eftergymnasial utbildning uppvisar en högre andel elever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen. Tydligast är mönstret för naturvetenskapsprogrammet. I rapporten görs nedslag i kommuner som bryter detta mönster, exempelvis kommunerna Övertorneå och Torsby.
Andelen tjejer på teknikprogrammet skiljer sig stort mellan olika kommuner
Tjejer utgör 19 procent av eleverna på teknikprogrammet läsåret 2021/22. Skillnaderna är dock stora mellan olika kommuner, och varierar mellan 8 procent i Solna kommun, till som mest 37 procent i Östhammar kommun. I rapporten görs nedslag i Borlänge- och Gävle kommun som båda har en hög andel tjejer på teknikprogrammet. En anledning att dessa kommuner utmärker sig positivt är alla satsningar som görs för att öka intresset för teknik och naturvetenskap hos unga generellt. I Gävle kommun finns också tekniksommarskolor och andra aktiviteter som riktar sig till tjejer.
Kommunernas insatser för att öka teknikintresset är viktiga
Att välja gymnasieprogram är en komplex process och det är svårt att plocka ut en enskild orsak till att andelen elever på teknik- eller naturvetenskapsprogrammet ökar i en kommun. Men IVAs kartläggning visar att lokalt engagemang, satsningar och samverkan är viktiga för att öka ungdomars teknikintresse. Exempel på satsningar är:
- Stärkta resurser till skolan, lärarfortbildning och behöriga lärare.
- Stöd från kommunen för att exempelvis möjliggöra studiebesök och andra aktiviteter utanför skolan.
- Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) i grundskolan.
- Teknikcollege – en regional samverkansplattform där kommuner, skolor och företag samverkar.
- Samverkan med Science Center, näringslivet eller lärosätet på orten.
- Tekniksommarskolor och tema-prao med teknikfokus för tjejer.
Ladda ner ett kalkylark för att göra egna sökningar i statistiken
Se även rapport om naturvetenskapligt och tekniskt kapital:
Rapporten Vetenskapligt kapital med fokus på teknik och naturvetenskap introducerar det engelska begreppet science capital som på svenska översatts till naturvetenskapligt och tekniskt kapital eller vetenskapligt kapital, med fokus på teknik och naturvetenskap. Rapporten omfattar även en omvärldsbevakning inriktad på Storbritannien, EU och de nordiska länderna. Vetenskapligt kapital beskriver vad en individ behöver behärska och omges av för att kunna känna sig hemma inom naturvetenskap och teknik eller kanske tänka sig en karriär inom dessa områden.
Missa inte IVAs seminarium där rapporterna diskuteras
Rapporterna är framtagna inom IVAs projekt Framtidens kunskapssamhälle. Projektet finansieras med anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse samt bidrag till IVAs jubileumsinsamling 2019.