Ny bok lyfter komplexiteten i utlandsveteraners mående

Att leva och arbeta i en krigszon kan påverka människor på flera olika plan – medicinskt, socialt, psykologiskt, moraliskt och existentiellt. I en ny bok presenterar sociologiforskaren Jan Grimell vid Uppsala universitet resultaten från sin studie ”Veteranhälsans limbo” där han undersökt utlandsveteraners hälsa.

I Sverige finns det cirka 54 000 personer som skickats ut av Försvarsmakten på militära internationella insatser. Det finns även en rad andra myndigheter som skickar personal på insatser i världens olika konflikthärdar. Efter hemkomst kallas de alla för utlandsveteraner.

Så här berättade Martin när han intervjuades för studien om livet efter insats:

”Jag försöker pussla ihop livet så gott det går efter de förutsättningar jag har, och de förutsättningarna är väldigt varierande beroende på hur livet utspelar sig. /…/ Det är inte skitlätt. Speciellt när man inte kan … Det hade varit jävligt lätt att få en diagnos, om man säger så, då hade man kunnat säga ”det är PTSD” eller ”det är hjärntrötthet, det är …” Ja, man får kalla det vad man vill, men nu när det blir luddigt och diffust, särskilt när man ska förklara det för folk.”

Utlandsveteraner kan utveckla ett försämrat mående efter att ha deltagit i insatser, och vissa men långt ifrån alla får diagnosen posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). En viktig fråga är hur vi kan förstå de som inte får en diagnos men ändå mår dåligt och upplever ett ökat lidande?

Boken bygger på en intervjustudie med 24 utlandsveteraner som befunnit sig i denna situation. En person som befinner sig i ett veteranhälsans limbo kan sägas ha ett individuellt sammansatt problemkomplex som kan innehålla medicinska, socialpsykologiska, moraliska och existentiella dimensioner. Dessa komplex kunde omfatta utmaningar som:

Överspändhet, inre stress och sömnproblem

Så här beskrev till exempel Per det:

”Någon slags kombination av ett vagt men ständigt närvarande hot och långtråkighet som blir en väldigt konstig stressituation. /…/ Jag distraherar mig mycket hemma också för att få bukt med den där oron. Jag har haft perioder när jag har rökt mycket cannabis. /…/ Jag brukar beskriva det lite som känslan av att nästan hålla på att missa bussen när man är på väg till något viktigt. Och man sitter där och vet inte riktigt om man kommer hinna med den eller inte. I det känsloläget är jag nästan jämt.”

Identitetsfrågor, övergången från insats till vardagsliv och mötet med fredssamhället

F upplevde det så här:

”Det var ju så här att jag kände att min militära identitet, den fick inte ta plats i det offentliga rummet, i massmedia. Det var någonting som måste gömmas undan nästan. Till för ett par år sedan /…/ [D]et började bli mer acceptabelt att vara veteran. Det var någonting jag kände mig undantryckt i, det var nästan lite fult att vara veteran. /…/ Då en kväll, då bröt jag ihop bara. Jag bara tokgrät i sängen. Totalt tokgrät. Släppte allting.”

Andra utmaningar kunde vara krigarmasken, ett begrepp som används för att förstå den identitet som tar form under insatser och som kan utöva ett starkt inflytande på individen, måendet och livet. Ett uppbyggande av en slags skyddsbarriär.

Det kunde också handla om moraliska skador och konflikter, dvs något man kände sig ansvarig för, misslyckats med, blivit utsatt för i en högrisksituation, eller bevittnat men inte kunnat göra något åt och som till exempel skapade skuld, skam, ångest, ilska, nedstämdhet och sorg.

Andra brottades med mening, syfte och riktning i livet

Fanny beskrev förlusten av mening och riktning i termer av ensamhet:

”Men den här ensamheten gör mig ledsen och väldigt, väldigt känslig. Nej, det här är inte roligt. Det här gör mig ledsen.”

Studien visar att en måendeförsämring kunde debutera vid olika tidpunkter i livet; under en internationell insats, vid hemkomst, eller många år efter hemkomst. Måendeförsämringen kunde få stora konsekvenser för individ och anhöriga samt arbetslivet.

– Det är komplicerat att förstå veteraners måendeförsämring och ökade lidande 10, 20 eller 30 år efter insats när medicinska, socialpsykologiska, moraliska och existentiella dimensioner från hela livet rörts ihop i en enda stor cocktail. Det är viktigt med ett multidisciplinärt synsätt för att förstå och stötta veteranerna då, i synnerhet om det saknas en diagnos som åtminstone ger en medicinsk sarg att hålla sig i, säger Jan Grimell, postdoktor vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

Boken syftar till att skapa en djupare förståelse för den komplexa påverkan som en krigszon kan ha på utlandsveteraner och måendet, även om måendeförsämringen inte uppfyller kriterierna för en klinisk diagnos.

Jan Grimell (2023) Veteranhälsans limbo: En intervjustudie om ett försämrat mående och ökat lidande hos svenska utlandsveteraner, Artos Academic, ISBN 978-91-7777-249-1, 304 sidor.

För mer information kontakta: Jan Grimell, postdoktor sociologiska institutionen, Uppsala universitet, e-post: jan.grimell@uu.se mobil: 070-2235383