Ny databas samlar medeltida pilgrimers personnamn

Har du fått ditt namn stavat på ett originellt sätt i möten med människor som talar ett annat språk? Det hände de nordiska pilgrimer som på 1000–1200-talet anlände till ett kloster i södra Tyskland och fick sina namn nedskrivna av tyskspråkiga munkar. Nu har namnen samlats i databasen NordiCon som är en del av ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet.

I samband med att kristendomen på allvar började spridas i Norden under 1000-talet började pilgrimer från Danmark, Sverige, Norge och Island att bege sig söderut. Målen för resorna var framför allt Rom och Jerusalem. På vägen dit stannade en del pilgrimer till vid ett kloster på ön Reichenau i Bodensee i södra Tyskland. Där skrevs deras namn ner i en bok.

– De tyskspråkiga munkarna i klostret ställdes inför en utmaning när de hörde obekanta nordiska namn och skulle anteckna dem, säger Michelle Waldispühl som är lektor i tyska vid Institutionen för språk och litteraturer och leder forskningsprojektet Många sätt att stava rätt: Variation och språkkontakt i medeltida personnamn.

Handskriften från Reichenau är idag huvudkällan för den nya databasen NordiCon som samlar medeltida namn som finns belagda utanför Norden. I databasen ingår över 700 namn.
– Här kan man se hur personnamn anpassas vid språkkontakt, alltså när olika språk möts och påverkar varandra. Projektet bidrar med ett historiskt perspektiv till kunskapen om personnamn i flerspråkiga miljöer, säger Michelle Waldispühl.

Utöver en beskrivning av namnen finns också den digitala bilden av handskriftssidan där namnet är antecknat med i databasen. I NordiCon går det inte bara att söka efter antal kvinno- eller mansnamn, enstaka namn och antal belägg, utan också efter hur namnen antecknades i handskriften.

– Den historiska kontexten innebär särskilda utmaningar i analysen, men bidrar också med några insikter. Till exempel att det verkar ha funnits mer utrymme för ”lek” med namnformer än det finns idag och att skillnader i anpassningssätt inte bara kan förklaras med språkliga olikheter utan i hög grad är beroende av skrivarnas olika stavnings- och tillvägagångssätt när de antecknade namnen.

Som schweizare har Michelle Waldispühl själv erfarenhet av hur språkkontakt kan påverka personnamn.

– Eftersom mitt efternamn Waldispühl inte är känt i Sverige skapar det utmaningar i uttal och stavning. Lite liknande de som de tyska munkarna ställdes inför. Några originella stavningar jag har sett är Waldenspiel och Walspyl.

Hon hoppas att databasen kan vara till nytta för en tvärvetenskaplig publik och att forskare från olika fält som namnforskning, språkvetenskap, historia och religionshistoria kan ha användning av den. En förhoppning är också att databasens koncept och struktur kan ge inspiration till framtida editioner av namn i liknande texter.

– Det finns material med tusentals namn som inte har dragit till sig forskningens intresse överhuvud taget och fortfarande ligger begravt i arkiv och samlingar.

Kontakt:
Michelle Waldispühl, tel: 0725797075, e-post: michelle.waldispuhl@sprak.gu.se

Mer om databasen NordiCon

• Är en del av det pågående forskningsprojektet ”Många sätt att stava rätt: Variation och språkkontakt i medeltida personnamn” som finansieras av Vetenskapsrådet.
• Namnanpassningarna och variationsmönstren har analyserats med hjälp av en kombination av kontaktlingvistiska och sociolingvistiska metoder.
• Databasen är en del av Karp och Språkbanken Text och därmed är namnmaterialet även länkat till andra historiska lexika. Den utvecklades i samarbete med Dana Dannélls, Jonatan Uppström och Lars Borin.
• Du hittar NordiCon här

Ev. bildtext: Ett av namnen i NordiCon är det fornnordiska namnet Þórðr som stavades Zurder i en tysk handskrift. Munken som antecknade namnet anpassade det till det tyska ljud- och stavningssystemet genom att använda ”z” och lägga till ”e” som en sorts stödvokal i slutet.