Ny forskning: Därför använder högskolestudenter AI – Och så behöver lärosätena anpassa sig

En ny studie vid Högskolan Kristianstad visar att studenters användning av ChatGPT drivs av olika faktorer beroende på var i världen de studerar. Resultatet kan ge viktiga insikter både till universitetslärare och beslutsfattare om nödvändig anpassning av framtida undervisning.

Studien, som publicerats i Education and Information Technologies, är gjord av Montathar Faraon, biträdande professor i informatik, och Kari Rönkkö, professor i informatik. Den bygger på data från en undersökning där 586 högskolestudenter i Norden och USA deltagit. Resultaten visar att prestationsförväntningar är den starkaste drivkraften i båda regionerna. Men det finns också tydliga skillnader mellan USA och de nordiska länderna.

– En slutsats vi drar är att studenter använder ChatGPT på ett mer målmedvetet och målinriktat sätt i USA, även om vi faktiskt förväntade oss ännu större skillnad, säger Montathar Faraon. Studien visar också att amerikanska studenter i högre utsträckning ser AI som ett sätt att stärka sin innovationsförmåga och konkurrenskraft på arbetsmarknaden. I Norden är hedonistiska drivkrafter mer påfallande, det vill säga att man också använder ChatGPT i underhållande och experimentella syften.

Resultaten ger viktiga insikter både för utbildare och beslutsfattare, menar de båda forskarna. För lärosäten och lärare handlar det om att förstå hur ChatGPT och AI kan användas som pedagogiska verktyg i undervisningen, men också för att förbättra studenters resultat.

– Studien bekräftar ju att studenter använder ChatGPT för att de vill förbättra sina studieresultat. Då är det också lärares uppgift att hjälpa studenter att förstå hur de kan göra det på bästa sätt. Men vi behöver också förbereda dem på hur AI kan användas i deras framtida yrkesroller, oavsett om det gäller designers, ekonomer eller lärare. Lärosätens uppgift är att göra studenter anställningsbara. De lärosäten som inte integrerar AI-användning i sina utbildningar kan komma att väljas bort.

För beslutsfattare handlar en av utmaningarna om att anpassa regler och riktlinjer för AI-användning i undervisningen så att det följer GDPR och EU:s AI Act. Dessutom bör lärare få rätt kompetensutveckling för att kunna använda teknologin på ett sätt som fungerar pedagogiskt.

– Samtidigt är det av stor vikt att balansera användningen för att undvika ett AI-beroende och säkerställa att studenter också utvecklar kritiskt tänkande och ämnesförståelse. Det kommer att visa sig snabbt under samtal, till exempel vid anställningsintervju, om du inte lär dig reflektera på egen hand, avslutar Kari Rönkkö.

För mer info, vänligen kontakta:
Montathar Faraon, biträdande professor i informatik, Högskolan Kristianstad
E-post: montathar.faraon@hkr.se, Telefon: 044-2503434

Kari Rönkkö, professor i informatik, Högskolan Kristianstad
E-post: kari.ronkko@hkr.se, Telefon: 044-2503192