Ny forskning: Så kan skuldproblemen minska i samhället

Allt fler människor i Sverige lever med stora skuldproblem. Ny forskning från Mälardalens universitet (MDU) pekar på flera orsaker men också lösningar. Genom att satsa resurser på budget- och skuldrådgivning, ökat samarbete mellan myndigheter och vårdinstanser samt minskade möjligheter till dyra konsumtionslån kan problemet med skulder minska.

De senaste 30 åren har det skett en kraftig ökning av antalet personer som lever med svåra skuldproblem i Sverige. Utvecklingen såg tidigare ut att minska, men efter de senaste årens inflation och ränteutveckling ökar det igen. Enligt Julia Callegari, forskare och biträdande lektor i socialt arbete på Mälardalens universitet, är frågan om varför det ökar komplicerad men en starkt bidragande faktor är att det sedan 1990-talet har blivit allt enklare att ta snabba, och dyra, lån.

Julia Callegari och hennes forskarkollegor fokuserar på frågor som rör skuldproblem, ekonomisk utsatthet och de insatser som finns för att stötta människor med ekonomiska bekymmer.

”Att utveckla och leva med svåra skuldproblem skapar ett stort ekonomiskt och socialt lidande”, säger Julia Callegari.

Även om antalet individer med skuldproblem har ökat under de senaste 30 åren finns det väldigt lite forskning på området. Julia Callegari pekar särskilt på att det saknas kunskap om tre områden:

• Hur människor som lever med svåra skulder upplever sin situation
• Hur de söker hjälp
• Hur hjälpen som finns ser ut och fungerar

”Vår forskning bidrar med precis denna kunskap, och kan förhoppningsvis leda till att fler svårt skuldsatta individer får hjälp att återfå en hållbar privatekonomi.”

Flera orsaker till skuldproblem

Få människor hamnar direkt i svåra skuldproblem, utan det finns många olika orsaker som gemensamt leder dit, menar Julia Callegari.

”Arbetslöshet, skilsmässa eller ohälsa är ofta utlösande faktorer, speciellt om det sker i en redan ansträngd eller skuldtyngd privatekonomi.”

Men svåra skuldproblem kan drabba i princip vem som helst, understryker hon.

”En plötslig inkomstförlust eller kraftig ökning av ränteutgifter kan göra att en initialt hanterbar skuldbörda blir ohållbar. Samtidigt visar forskningen att det framför allt är hushåll med en redan ansträngd ekonomi som löper störst risk för att utveckla svåra skuldproblem”.

Försvåra möjligheten till sms-lån

Julia Callegari och hennes forskarkollegor har också intresserat sig för vilka hjälpinsatser som erbjuds svårt skuldsatta personer.

”Det vi har sett är att den offentliga verksamhet som riktar sig just till människor med skuldproblem, den kommunala budget- och skuldrådgivningen, tilldelas väldigt olika resurser runt om i Sverige. Det innebär bland annat att kötiden för att få hjälp, och vad hjälpen sedan i sin tur innehåller, varierar beroende på var i landet man bor. De som arbetar som budget- och skuldrådgivare uttrycker att verksamheten behöver satsas på för att göras mer likvärdig, och att det behöver finnas ökat samarbete med andra myndigheter och vårdinstanser. Det beror på just komplexiteten i orsakerna bakom skuldproblem; individens skuldsättning hänger ofta samman med andra sociala eller hälsomässiga problem”, säger Julia Callegari.

Människor som har skulder uppger själva att den här typen av samverkan hade varit viktig för att lösa skuldproblemen. Men den viktigaste åtgärden från samhällets sida hade varit att försvåra möjligheten att ta snabba konsumtionsslån, som exempelvis sms-lån.

”Vi lever i ett samhälle där krediter har blivit så tillgängligt. Det är viktigt att människor har kunskap om vad det innebär att ta ett lån och betala ränta, men det kan också göras mer på politisk nivå för att reglera möjligheten för kreditgivare att låna ut pengar till redan svårt skuldsatta personer”, säger Julia Callegari.

Flytta fokus från individ till samhällsnivå

Julia Callegari menar att det även är nödvändigt att se över att de sociala skyddsnät som finns i samhället, som socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringar, ger tillräckligt skydd vid plötsliga inkomstbortfall. På så sätt skulle vi minska risken för att individen vänder sig till krediter vid plötslig sjukdom eller arbetslöshet.

Enligt Julia handlar det om att bryta stigma och normer kring skuldproblem.

”Det är viktigt att vi i samhället kommer bort från föreställningen om att skuldproblem är ett resultat av slarvig hantering av pengar eller överkonsumtion. Forskning visar att det snarare är andra faktorer som utlöser skuldproblemen. Skamkänslor och känslan av att man har gjort fel hindrar många från att söka hjälp i tid”.

”Genom att förstå de bakomliggande orsakerna kan vi minska skammen kring skuldproblem och göra att fler vågar berätta om och söka hjälp för sin situation, säger Julia Callegari.

För mer information, kontakta:
Julia Callegari, Biträdande lektor i socialt arbete MDU, 016-15 32 78, julia.callegari@mdu.se
Klas Larsson, Forskningskommunikatör MDU, 021-10 73 78, klas.larsson@mdu.se