Ny forskning: Vården blir bättre när barnen får säga sitt
Barn har rätt att vara delaktiga i sin egen vård. Ändå är det ofta vuxna som styr samtalen, besluten och verktygen. Ny forskning från Högskolan i Halmstad undersöker hur normkritisk design kan göra det lättare för barn att komma till tals. Resultaten visar att små förändringar i perspektiv och arbetssätt kan få stor betydelse för barns hälsa, trygghet och inflytande.
Varje år möter vården tusentals barn som behöver stöd eller behandling, och för många är vården en återkommande del av livet. Men trots goda intentioner bygger många vårdmöten fortfarande på vuxnas sätt att se och tänka.
– Om barn hade fler verktyg och fler sätt att påverka sin vård skulle det stärka både deras delaktighet, välmående och självständighet. Jag ville både åtgärda bristen på sådana verktyg och belysa de normer som ofta står i vägen för att barn ska kunna göra sina röster hörda, säger Britta Teleman, som nyligen lade fram sin avhandling vid Högskolan i Halmstad.
När normer styr vårdmötet
I sin avhandling analyserar Britta Teleman hur normer – både i vården och i de teknologier som används – påverkar barns möjligheter att uttrycka sig. Forskningen, som bland annat har involverat vårdgivare i olika regioner, visar att vuxna ofta tolkar hinder för delaktighet som något som ligger hos barnet, medan barn och unga själva pekar på faktorer i omgivningen och situationen som minst lika viktiga.
I fem studier har Britta Teleman undersökt vad som händer när man i stället utvecklar verktyg och metoder som utmanar de normer som begränsar barns delaktighet.
– Mitt fokus har varit att skifta perspektivet: Hur kan vi som vuxna backa lite, lyssna mer och skapa utrymme för barn att uttrycka sig på sitt eget sätt?
Design som gör skillnad
En av studierna – en så kallad scoping review – visar att forskning och design som använder normkritiska angreppssätt ofta har högre nivåer av delaktighet. När barnens perspektiv påverkar resultaten eller lösningarna ökar också chansen att de faktiskt fungerar i praktiken.
I en annan studie följdes en app för barn i vården som Britta Teleman själv har varit med och utvecklat, tillsammans med kollegor vid Högskolan i Halmstad och i samarbete med Region Skåne. Appen gav barn nya sätt att beskriva hur de mår och vad de tycker – något som förändrade dynamiken i mötet.
– Personalen såg direkt fler möjligheter att inkludera barn som tidigare inte hade pratat så mycket. Föräldrarna blev mer passiva eftersom barnen själva kunde styra appen. Och viktig information, som annars riskerade att försvinna, kom fram, säger Britta Teleman.
Stärker barns självständighet
Att öka delaktighet tidigt har betydelse långt utanför vården. Att lära sig att påverka motverkar marginalisering för denna grupp barn eftersom det stärker deras självständighet – något som gynnar både individen och samhället.
– Normkritisk design har stor potential inom vården. När vi adresserar normer, lyfter barnens röster och tar deras rättigheter och erfarenheter på allvar kan vi skapa bättre vård och större möjligheter för barn att utvecklas och må bra, säger Britta Teleman.
Pressbilder
Bildlänk: https://via.tt.se/data/images/public/1723832/4174239/99db4c8a-52d3-46f9-8cb2-e2bb0dc4ada0.jpg
Foto: Foto: Magnus Karlsson
Bildtext: Britta Teleman, doktorand i hälsa och livsstil.
Länkar
Britta Telemans avhandling
https://hh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2004850&dswid=180
Forskningsprogrammet IDC – informationsdriven vård
https://www.hh.se/forskning/forskningsprogram/idc—informationsdriven-vard.html
Forskning vid Akademin för hälsa och välfärd
https://www.hh.se/forskning/var-forskning/forskning-vid-akademin-for-halsa-och-valfard.html
Kontaktuppgifter