Ny metod för att hantera multipla naturolyckor
En ny metod för att analysera och visualisera kaskadhändelser, det vill säga naturolyckor som inträffar i en sammanlänkad kedja, har utvecklats av Statens geotekniska institut (SGI). Metoden kan användas som ett verktyg för att förbättra beredskap och riskhantering.
Kaskadhändelser kännetecknas av att en olycka utlöser flera andra. Det är en växande utmaning i klimatförändringarnas spår. I rapporten ”Att förstå multipla naturolyckor” beskrivs utvecklingen av en metod för analys av kaskadhändelser längs vattendrag och visualisering av resultatet i GIS-miljö. Metoden ger planerare och räddningstjänst möjlighet att förutse kedjeeffekter av naturolyckor som skulle kunna inträffa, och därefter kunna prioritera åtgärder för att skydda samhällen och infrastruktur.
Komplexa händelsekedjor
Den nya metoden har utvecklats inom forskningsprojektet CAZULU (Cascading Natural Hazards: Visualizing, Learning and Understanding), ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med syfte att förstå komplexa händelsekedjor kopplat till skred, flodvågor och översvämningar. Metoden kombinerar analyser med GIS-visualisering för att identifiera och kartlägga områden där det är mer sannolikt att kaskadhändelser inträffar. Den möjliggör också bedömningar av var dessa händelsekedjor är mest sannolika att inträffa och var åtgärder kan vara mest effektiva.
I rapporten redovisas användning och analys av metoden i två skredbenägna områden längs vattendrag i Sverige: Göta älv och Ångermanälven. Analysen visade att händelser som erosion, initialskred och dämningar ofta spelar en central roll i utvecklingen av kaskadhändelser.
–Längs Göta älv identifierades områden där långa kedjereaktioner av olyckor potentiellt skulle kunna inträffa, medan Ångermanälvens möjliga händelsekedjor ofta var kortare men fortfarande betydande, berättar Hjördis Löfroth , forskningssamordnare vid SGI och huvudförfattare till rapporten.
Prioritera åtgärder
Med den framtagna metoden är det möjligt att särskilja områden längs ett vattendrag där det är mer troligt att en kaskadhändelse skulle kunna inträffa. Resultatet av metoden visualiseras på en karta som kan användas av planerare och andra kommunala och regionala tjänstepersoner.
–Metoden kan användas vid planering och för att kunna prioritera var åtgärder för övervakning eller förstärkning ska genomföras för att göra mest nytta. Det är ett viktigt steg för att stärka samhällets resiliens inför komplexa naturkatastrofer, säger Lisa Van Well, forskare och koordinator för CAZULU projekt.
Författare: Hjördis Löfroth, Gunnel Göransson, Jim Hedfors, Lisa Van Well, Karin Bergdahl
Kontakt
Hjördis Löfroth, forskningssamordnare SGI
013-201 854
hjordis.lofroth@sgi.se
Lisa Van Well, forskare vid SGI
08-57845511
lisa.vanwell@sgi.se