Ny rapport: Socialtjänstens brottsförebyggande arbete gör skillnad

Hur viktig är den första reaktionen från samhället när en ung person blir polisanmäld för första gången på grund av misstanke om kriminalitet? Och att stöd erbjuds snabbt? I en ny rapport från Högskolan Väst konstateras att en tidig insats från socialtjänsten och/eller polis upplevs som positiv och rättvis av de unga och att tidiga stödinsatser medverkar till att de inte begår nya brott.

– Resultatet stärker våra erfarenheter av att ungdomar vill att samhället/vuxna ska reagera tidigt, redan vid första gången ett brott begås, säger Christina Malmsten, verksamhetschef på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen på Trollhättans Stad.

Sverige har en lång historia av brottsförebyggande initiativ för att tidigt upptäcka ungdomar som är involverade i brottslighet eller befinner sig i kriminella miljöer. På operativ nivå involverar samarbetet främst socialtjänst och polis. Socialtjänsten i Trollhättans Stad har under 2021–2022 genomfört brottsförebyggande insatser inom ramen för projektet Tidig upptäckt – tidig insats (TUTI).

– Ursprunget till projektet var att socialtjänsten i Trollhättan 2016 gjorde en kartläggning över unga lagöverträdare och konstaterade att flera mycket unga personer vid upprepade tillfällen misstänktes för brott utan insats som följd, berättar Anette Bolin, Högskolan Väst, som tillsammans med sin kollega Emma Sorbring forskat om TUTI.

De insatser som genomfördes innan var i stort sett alltid frivilliga och det kunde gå lång tid mellan att polisförhör och att den unga träffade en socialsekreterare. Erfarenheten var att familjers mottaglighet att ta emot stöd sjunker betydligt under den tid som passerar mellan polisförhör och mötet med socialsekreteraren. Det fanns alltså ett stort behov av att fånga upp den mottaglighet och öppenhet för att ta emot stöd på frivillig väg som finns i direkt anslutning till brottet.

Forskare följt tidiga insatser
I en ny rapport redovisas den följeforskning som bedrivits på uppdrag av Trollhättans Stad av Högskolan Väst med medel från Brottsförebyggande rådet i anslutning till projekt TUTI. TUTI bygger på tidiga interventioner, delaktighet och samverkan, såväl övergripande som i det enskilda fallet.

– Ambitionen med projektet var att minska risken för att unga 9–17 år utvecklar en kriminell livsstil samt förebygga risk för kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och utanförskap, berättar forskarna.

Detta genom att systematisera det arbete med brottsförebyggande insatser gällande unga förstagångslagöverträdare som sker i samverkan mellan socialtjänst, polis, åklagare och civilsamhälle.

En kedja av insatser har skapats
Inom ramen för TUTI-projektet har det skapats en kedja av insatser. Med start hos polisen går varje ärende vidare till åklagare och socialtjänst parallellt. Socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) består av mottagningsgruppens socialsekreterare som gör en första bedömning av inkommande orosanmälningar samt Familjeteamet Intensiv Ungdom. Familjeteamet utgör den så kallade utförardelen inom IFO.

Två så kallade servicespår har utvecklats under projekttiden. De två spåren kallas ”Stöd att låta bli” och ”En annan väg” och riktar sig till unga som har testat droger respektive begått brott. Servicespåren påbörjas i direkt anslutning till händelsen, orosanmälan eller ansökan om stöd, vilket gör att utredning och stöd pågår parallellt.

Unga med orosanmälan intervjuades
Följeforskningen har kartlagt typ av och bakgrund till orosanmälningar för unga 9–17 år i Trollhättans Stad samt undersökt ungas egna erfarenheter och förståelse av socialtjänstens brottsförebyggande insatser (TUTI-insatser). Data har tagits fram dels på aggregerad nivå gällande orosanmälningar i Trollhättans Stad under perioden 2017–2022, dels gällande de 196 unga som under perioden 2021–2022 erbjöds socialtjänstens brottsförebyggande insatser. Orsaker till orosanmälan var främst ringa stöld (30%), misshandel/våld/hot (20%) samt ringa narkotikabrott (20%). Ungefär hälften av de som erbjöds brottsförebyggande insatser tackade ja till insats. 21 av dessa deltog i återkommande kvalitativa intervjuer. Totalt genomfördes 41 intervjuer.

Hjälpt dem att inte begå brott igen
Majoriteten av de intervjuade uppger vid uppföljningen cirka ett år efter den första intervjun att de inte har haft någon ny kontakt med socialtjänsten och att TUTI-stödet har förstärkt deras kapacitet att inte begå någon ny lagöverträdelse.

– Av de ungdomar som intervjuats och som erbjudits en tidig insats i TUTI-projektet uppger majoriteten att insatsen varit meningsfull och i flera fall bidragit till beslut att inte begå lagöverträdelse igen, säger forskarna.

De unga berättar att de har lärt sig mer om sig själva och utvecklat sin förmåga att ta positiva snarare än negativa beslut.

Tiden kortats
Resultatet visar att projektet bidragit till att tiden från misstanke eller orosanmälan om brott eller droganvändning till att den unge erbjuds stöd förkortats från några månader till några dagar.

– Att arbetet påbörjas snabbt är avgörande. Det behöver påbörjas i direkt anslutning till brottet eller oron, eller senast inom två veckor. Då ska den unga med föräldrar påbörja kedjan. Polis, socialtjänstens utredande mottagningsenhet och familjebehandlare utgör basen i arbetet, säger forskarna.

Christina Malmsten på Trollhättans Stad håller med:

– Att vi kan erbjuda en stödkontakt direkt i anslutning till begånget brott är avgörande, något vi ständigt försöker prioritera.

Sammantaget konstaterad forskarna i rapporten att unga som genomgått hela TUTI-kedjan upplever samhällets reaktion vid sin första lagöverträdelse som positiv.

Till rapporten:
socialtjanstens-brottsforebyggande-arbete.pdf (hv.se)

Kontakt:

Anette Bolin, professor i socialt arbete vid Högskolan Väst, anette.bolin@hv.se, 0721-60 01 88
Emma Sorbring, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan Väst, emma.sorbring@hv.se
Christina Malmsten, verksamhetschef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Trollhättans Stad, christina.malmsten@trollhattan.se