Ny studie: Högflödesbehandling i hemmet utvärderas på patienter med kronisk andningssvikt
Patienter med kronisk andningssvikt orsakad av KOL eller lungfibros behandlas vanligtvis med torr syrgas via grimma i hemmet. Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar i en nationell studie där forskarna ska undersöka hälsoeffekter av kompletterande högflödesbehandling som innebär att man får en blandning av syrgas och luft, med högre flöden.
– Studien är viktig eftersom den kan visa om högflödesbehandling kan bli en potentiell ny behandlingsform för patienter med KOL och kronisk andningssvikt, patienter som idag får syrgasbehandling via näsgrimma i hemmet. Det är en patientgrupp med hög sjuklighet och dödlighet där vi också vet att det är vanligt med biverkningar av nuvarande syrgasbehandling på grund av torra, uttorkade luftvägar, säger Mirjam Ljunggren, läkare inom lung- och allergisjukdomar på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
I Uppsala inleddes studien i december 2024. Under ett år kommer patienter på Akademiska sjukhuset att slumpas in i två grupper, där den ena får fortsätta med sedvanlig syrgasbehandling i hemmet, och den andra, utöver den behandlingen, får högflödesbehandling; en blandning av syrgas och luft där luften är befuktad och uppvärmd, till skillnad från den torra gas sedvanlig syrgasbehandling ger.
I studien inkluderas patienter som har syrgas i hemmet på grund av andningssvikt orsakad av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller interstitiell lungsjukdom, även kallad lungfibros. I Sverige har 400 000-700 000 personer KOL, en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. Lungfibros, som är betydligt ovanligare, är en grupp lungsjukdomar som innebär inflammation och fibros i lungorna, det vill säga att de tunna väggarna mellan lungblåsorna är förtjockade, stela och omvandlas till ärrvävnad.
– Vi vill se om det finns en skillnad i tid till första sjukhusinläggning eller död upp till ett år efter studiens start hos patienter med KOL Vi kommer även att titta på hur ofta patienterna behöver läggas in på sjukhus, behovet av intensivvård, episoder av försämring i grundsjukdomen, symptom och hälsorelaterad livskvalitet med mera, berättar Mirjam Ljunggren.
Akademiska sjukhuset är ett av tio sjukhus som medverkar i den kliniska studien HILOT, som leds av Magnus Ekström i Lund/Karlskrona.
För mer information/intervju, kontakta:
Mirjam Ljunggren, läkare inom lung- och allergisjukdomar, Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet;mirjam.ljunggren@medsci.uu.se
