Ny studie visar samband mellan p-piller och depression

Kvinnor som använde kombinerade p-piller hade en högre risk att utveckla depression jämfört med kvinnor som inte använde. P-piller ökade kvinnornas risk med 73 procent under de första två åren av användning. Det visar en ny studie från Uppsala universitet.

Peer-review/Observational study/People

Globalt sett är depression den ledande orsaken till ohälsa och funktionsnedsättning. Över 264 miljoner människor är påverkade och minst 25 procent av alla kvinnor och 15 procent av alla män drabbas någon gång under sin livstid av en behandlingskrävande depression.

Det har länge diskuterats om huruvida p-piller kan leda till att man mår psykiskt dåligt och till och med utvecklar depression. Trots att många kvinnor väljer att sluta använda p-piller på grund av deras humörpåverkan har forskningen inte hittills gett någon entydig bild. Denna studie är bland den största och mest omfattande hittills, där över en kvarts miljon kvinnor från UK Biobank följts från födsel fram till klimakteriet.

Forskarna samlade in data om kvinnornas användning av p-piller, vid vilken tidpunkt de fick sin första depressionsdiagnos samt när de först upplevde depressiva symtom men utan att få en diagnos. Den studerade preventivmetoden var kombinerade p-piller, vilka innehåller gestagen, en förening som efterliknar hormonet progesteron, samt östrogen. Gestagen förhindrar ägglossning och gör livmoderhalssekretet tjockare för att förhindra att spermier passerar in i livmodern, medan östrogen tunnar ut livmoderslemhinnan för att försvåra implantationen av ett befruktat ägg.

– Trots att preventivmedel har många fördelar för kvinnor bör både medicinskt yrkesverksamma och patienter informeras om de biverkningar som identifierats i både denna och tidigare forskning, säger Therese Johansson vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, och en av studiens ledande forskare.

Enligt studien hade kvinnor som började använda p-piller under tonåren en 130-procentig högre frekvens av depressiva symtom, medan motsvarande ökning bland vuxna användare var 92 procent.

Den starka påverkan av p-piller på tonåringar kan tillskrivas de hormonella förändringarna som orsakas av puberteten. Eftersom kvinnor i den åldersgruppen redan har genomgått betydande hormonella förändringar blir de mer mottagliga inte bara för hormonella förändringar utan även andra livsupplevelser, säger Therese Johansson.

Forskarna kunde också se att den ökade frekvensen av depression minskade när kvinnorna fortsatte använda p-piller efter de första två åren. Men tonårsanvändare av p-piller hade fortfarande en ökad frekvens av depression även efter att de slutade använda pillret, vilket inte observerades hos vuxna p-pilleranvändare.

– Det är viktigt att betona att de flesta kvinnor tolererar externa hormoner väl utan att uppleva negativa humöreffekter, vilket gör kombinerade p-piller till ett utmärkt alternativ för många. P-piller gör det möjligt för kvinnor att förhindra oplanerade graviditeter och de kan även förebygga sjukdomar som drabbar kvinnor, inklusive äggstockscancer och livmoderkroppscancer. Dock löper vissa kvinnor en ökad risk för depression när de börjar med p-piller.

Studiens resultat visar på ett behov av att hälso- och sjukvårdspersonal är mer medvetna om möjliga samband mellan olika system i kroppen, som depression och användning av preventivmedel. Enligt forskarna är det viktigt att vården informerar kvinnor som överväger att använda p-piller om den potentiella risken för depression som en biverkning av medicinen.

– Eftersom vi bara undersökte kombinerade p-piller i denna studie kan vi inte dra slutsatser om andra preventivmedelsalternativ, såsom minipiller, p-plåster, hormonspiral, vaginalring eller p-stav. I en kommande studie planerar vi att undersöka olika formuleringar och administrationsmetoder. Genom att jämföra olika preventivmetoder strävar vi efter att ge kvinnor ännu mer information för att hjälpa dem att fatta välinformerade beslut om sina preventivmedelsalternativ, säger Therese Johansson.

Referens: Johansson, T., et al. (2023). Population-based cohort study of oral contraceptive use and risk of depression. Epidemiology and Psychiatric Sciences, 32, E39. doi:10.1017/S2045796023000525 https://doi.org/10.1017/S2045796023000525

För mer information:

Therese Johansson, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och WomHer vid Uppsala universitet, therese.johansson@igp.uu.se, telefon: +61484721453

Om WomHer https://www.uu.se/forskning/womher/?languageId=3