Ny tvillingstudie pekar ut våra genetiska gränser
Ny tvillingforskning visar att medfödd IQ i hög grad styr din framtida socioekonomiska status. Studien, som följer tvillingar under avgörande unga vuxenår, förstärker bilden av hur arv och gener formar våra livschanser – och vilka vi blir.
Ordspråket ”att vara född med silversked i mun” antyder att rikedom och välfärd följer av föräldrarnas förmögenhet. Visst ligger det mycket i det men det är långt ifrån hela sanningen.
– Den berömda silverskeden är mindre än vad man kan tro. Hur du har det hemma beror också på generna, säger utvecklingspsykologen Petri Kajonius som nyligen publicerat en studie i Scientific reports, en publikation som ges ut av tidskriften Nature.
Studien bygger på data från det tyska tvillingprojektet TwinLife, som följer tvillingar över tid för att förstå hur gener och miljö påverkar livet. Totalt ingick omkring 880 individer, hälften enäggstvillingar och hälften tvåäggstvillingar.
Tvillingparen växte upp i samma familj, och hade således samma uppväxtmiljö. Eftersom enäggstvillingarna delar alla sina gener och tvåäggstvillingarna bara ungefär hälften, kunde forskarna avgöra hur stor del av skillnaderna mellan individer som beror på gener, och hur mycket som beror på miljö.
Deltagarnas IQ testades vid 23 års ålder, och vid 27 års ålder mättes deras socioekonomiska status –utbildning, yrke och inkomst. Åldersspannet valdes för att fånga en period då många etablerat sig i vuxenlivet och påbörjat sin yrkesbana. Resultaten visar att IQ, statistiskt sett, till cirka 75 procent är genetiskt betingat och att sambandet mellan IQ och socioekonomisk status är mycket starkt (69–98 procent).
– Vi visste detta tidigare men denna undersökning visar med ännu större tydlighet att vi drivs av våra gener och blir de vi blir till stor del på grund av dem, säger Petri Kajonius.
Betyder det att utjämningspolitik – som exempelvis syftar till att hjälpa unga från studieovana hem till bättre betyg ––
– Studien visar att vi föds med olika genetiska förutsättningar och det är svårt att göra en långsiktig förändring av detta genom politiska åtgärder.
Det kan låta som att allt är förutbestämt?
– Som forskare är min uppgift att beskriva verkligheten så korrekt som möjligt. Om vi vill förändra samhället måste vi ju förstå vilka premisser som gäller.
Dessutom, menar Kajonius, skulle också resultaten kunna ses med viss lättnad: Föräldrar kan sluta skuldbelägga sig. Visst är punktinsatser av värde men i det långa loppet är möjligheterna att påverka sina barns socioekonomiska framgångar ganska små. Och för ungdomar kanske resultaten kan leda till att de fokuserar på det de trivs bäst med och är bäst på, snarare än det som maximalt höjer socioekonomisk status.