Nya rön om Covid-19s spridningsmönster – kan havsluften ha påverkat?

– Genom att studera bekräftade Covid-19-fall över tid i olika europeiska länder har vi sett ett återkommande rörelsemönster från sydväst till nordost under spridningsvågor av vissa varianter av Covid-19. Vi är försiktiga med att peka ut enskilda orsaker eller bakomliggande faktorer, men vi ser ett signifikant mönster, säger Karin Ebert, docent vid Södertörns högskola och en av forskarna bakom studien (South‐)West to (North‐)East Directional Movement of Respiratory Virus Activity in Europe: A Spatial‐Temporal Cross‐Sectional Study

Stärker kunskapsläget om Covid-19

Kunskapsläget om SARS-CoV-2, viruset bakom Covid-19, har succesivt stärkts sedan utbrottets början 2020. Men trots omfattade forskning finns fortfarande luckor att fylla till exempel studier av regionala spridningsmönster.

– Under pandemin blev jag väldigt intresserad av data och statistisk runt covid. Efter ett tag tyckte jag mig se ett mönster. Jag började gräva i litteraturen för att få en förklaring och hittade artiklar som visade på liknande spridningsmönster men för andra luftvägsvirus såsom influensa och RSV. Jag började ana att det jag såg kunde stämma och tog kontakt med två kollegor som studerar just spridningsmönster av sjukdomar, säger Karin Ebert

Kollegorna är Patrik Dinnétz och Thérese Janzén, båda forskare inom miljövetenskap. Tillsammans har de kartlagt data om antalet bekräftade fall per capita i 28 europeiska länder med fokus på topparna av spridningsvågor av olika Covid-19 varianter.

– Alla virusvarianter följde inte samma mönster, några avviker, men de allra flesta följer en sydväst-nordostliga riktning, säger Patrik Dinnétz, lektor i miljövetenskap.

Orsakerna fortfarande okända

Varför spridningsmönstren ser ut som de gör vet inte forskarna än. I artikeln diskuterar de flera möjliga faktorer som klimatförhållanden, smittskyddsåtgärder och rekommendationer från hälsomyndigheter. En teori Karin Ebert vill pröva är den om havsluftens inflytande.

– I en annan studie har jag studerat sambandet mellan havsluft och antalet sjukdomsfall i Covid-19 i fem olika länder i Europa (Italien, Spanien, Tyskland, Sverige och Norge). Rent statistiskt såg vi lägre antal sjukdomssfall på västkusterna där det kommer in mest havsluft, som i nordvästra Spanien, den italienska och norska västkusten, och i nordvästra Tyskland. Jag har nu sökt medel för att studera om och hur havsluft kan påverka luftvägsinfektioner, säger Karin Ebert.

Ökad kunskap hjälper sjukvården

Genom ökad kunskap kan vården få bättre stöd för att fatta beslut, planera och hantera spridning av olika virusinfektioner.

– Det kan hjälpa till att förutse vilka vaccin man ska förbereda. I årets influensavaccin finns försvar mot tre olika virusstammar. Val av vilka stammar man ska satsa på enskilda år beslutas med hjälp av kunskap om globala (WHO) och regionala spridningsmönster. Kunskap om spridningsmönster kan också vara användbar på individnivå, då man kan planera sina resor utifrån hur spridningsmönster ser ut, säger Thérese Janzén, fil.dr i miljövetenskap.

Viruset sprids inte via vind – men miljön kan spela roll

Att kopplingar görs till havsluft och vindar betyder inte att viruset färdas med vinden. Forskarna understryker att både covid-19 och influensa är droppsmittor som sprids från människa till människa – inte genom luftströmmar över långa avstånd.

– Dropparna är mycket små och kan hålla sig svävande i luften olika länge men ger bara spridning på mycket korta avstånd. Dropparna kan smitta direkt genom inandning men också indirekt genom att dropparna som landar på fasta ytor kan överföras till våra händer och sedan till öga, näsa, mun. Ett bra sätt att hålla sig frisk är därför att vara noga med att tvätta händer, avslutar Patrik Dinnétz.

Kontaktuppgifter

Karin Ebert, docent i naturgeografi, Södertörns högskola

Sophia Nilsson, forskningskommunikatör Södertörns högskola