Nya studier visar medborgarnas vilja till klimatanpassning – systemen bromsar

Fyra av fem skåningar tror att klimatförändringar kommer att påverka deras närmiljö inom de närmaste 15 åren. En tredjedel uppger att de redan upplever förändringar. Trots det haltar kommunernas klimatanpassning. Det visar två nya forskningsstudier från Högskolan Kristianstad. Samtidigt saknar många kommuner förutsättningar att agera.

– Det här är en fråga som kan göra verklig skillnad i ett val. Resultaten från våra studier visar att allmänheten är orolig och att många redan upplever effekter av klimatförändringar. Samtidigt visar de en tydlig vilja till förändring, säger Thomas Beery, professor i miljödidaktik vid Högskolan Kristianstad.

Men där medborgarna är klimatmedvetna och villiga att agera haltar samhällets institutionella strukturer. Många kommuner har antagit klimatanpassningsstrategier, men saknar tydlig samordning, finansiering eller ansvarsfördelning.

– Dessutom finns det stora skillnader mellan olika kommuner och regioner. Vissa har kommit långt, andra står ännu i startgroparna. Det skapar ojämlika förutsättningar att möta samma klimatutmaningar. Det krävs politiska beslut för att åtgärda detta.

När man pratar om klimatanpassningar handlar det ofta om uppoffringar. Men det behöver inte vara så, poängterar Thomas Beery. Tvärtom kan satsningar skapa mervärden för både klimat och livskvalitet. Han lyfter Kristianstads kommun som ett gott exempel.

– Kristianstad är landets lägsta punkt och lever med ett konstant hot om översvämningar. Här har man arbetat långsiktigt med klimatanpassning. Återställandet av våtmarker är ett exempel som inte bara har minskat riskerna för översvämning, utan också ökat den biologiska mångfalden och förbättrat tillgången till rekreationsområden. Det visar konkret hur klimatarbete och livskvalitet kan gå hand i hand.

För mer info vänligen kontakta:
Thomas Beery, professor i miljödidaktik, Högskolan Kristianstad, e-post: thomas.beery@hkr.se, telefon: 044-2503426

FAKTA
Studie: Landscape Identity, Well-Being, and Climate-Driven Disturbances in Southern Sweden
Författare: Ryan Bergstrom & Thomas Beery
Publicerad i: Environment and Behavior, 2025

• Studien bygger på en enkätundersökning med 473 invånare i Skåne.
• Fokus ligger på hur människor identifierar sig med sina landskap och hur klimatförändringar påverkar detta band.
• Fyra av fem deltagare tror att klimatförändringar kommer att påverka deras närmiljö före 2040.
• En tredjedel uppger att de redan upplevt effekter som översvämningar, erosion eller förändrade regnmönster.

Om användandet av “Landskapsidentitet” i sammanhanget: den känslomässiga, sociala och kulturella koppling till större miljöer. Kan vara stad, kust eller jordbruksmark. Landskap som en referensskala kan fungera som en bro mellan de sociala och ekologiska systemen som präglar en viss plats, liksom mellan kopplingarna dessa system har över olika geografiska nivåer, från det lokala till det globala.

Studie: A Climate of Public Readiness: Climate Adaptation Action
Författare: Thomas Beery & Ryan Bergstrom
Publicerad i: Frontiers in Climate, 2025

• Studien undersöker i vilken utsträckning invånare i Skåne är mentalt och socialt redo för klimatanpassning.
• Resultaten visar att allmänheten i hög utsträckning är medveten om riskerna och villig att agera.
• Däremot finns hinder i form av bristande samordning, oklara ansvarsförhållanden och otillräcklig finansiering.
• Forskarna identifierar stora skillnader mellan kommuner – vissa har kommit långt, andra saknar grundläggande resurser.