Nyheter från SOM-seminariet 2024 – rekordpessimism och fokus på brottslighet och säkerhetsfrågor

Den 21 mars 2024 presenterades de första resultaten och analyserna från den nationella SOM-undersökningen 2023 under ett seminarium i Göteborg. Resultaten spänner över en rad olika ämnesområden och sammanfattas till viss del nedan.

• För en heltäckande bild hänvisas till forskarpresentationerna i PDF-format, tillgängliga på SOM-institutets presentationssida.
• Hela seminariet kan ses i efterhand via Youtube.

Ökande pessimism och oro

• Svenskarnas bedömning av utvecklingen i landet har aldrig varit så negativ som den är idag. 75 procent tycker att utvecklingen i Sverige går åt fel håll och endast 9 procent tycker att den går åt rätt håll. Denna utbredda och ökande pessimism återkommer även på flera andra områden i SOM-undersökningen.
• Ökningen i andelen som tycker att utvecklingen går åt fel håll är signifikant jämfört med år 2022 för i princip alla samhällsgrupper och politiska läger. Den grupp som ökat mest i negativitet det senaste året är de allra yngsta, personer i åldern 16-19 år.
• Frågor kopplade till brottslighet och kriminalitet ligger fortsatt högst på dagordningen över vilka samhällsfrågor som är viktigast i landet. Sjukvård är den näst viktigaste kategorin men tappar något sedan valåret 2022. Ytterligare ökningar syns för kategorin Ekonomi medan kategorin Miljö/energi tappar gentemot tidigare år.
• På samma tema är organiserad brottslighet det område som i högst utsträckning oroar svenskarna inför framtiden, med rekordnivåer uppmätta för 2023. Samhällsoron ökar på de flesta områden som relaterar till brottslighet och säkerhet. Oron för situationen i Ryssland är fortsatt hög men har tappat något sedan mätningen 2022.
• Givet de orosområden som mäts i SOM-undersökningen är kvinnor, äldre, personer med låg inkomst, politiskt intresserade och personer till vänster de grupper som är mest oroliga. Trots att klimatförändringar toppar de yngres oroslista är äldre, i synnerhet personer över 65, signifikant mer oroade för förändringar i jordens klimat än vad de yngre är.
• De ekonomiska bedömningarna är fortsatt dystra och 45 procent av svenskarna svarat att den egna ekonomin försämrats under de senaste 12 månaderna. Detta är en rekordnotering i undersökningen och alltså en högre andel än under finanskrisen i början av nittiotalet.
• Riksbanken ser sitt lägsta förtroende sedan mätningen påbörjades år 2006 med en kraftig minskning sedan 2022. 41 procent av svenskarna har ett ganska eller mycket stort förtroende för hur Riksbanken sköter sitt arbete.

Det politiska landskapet

• Idag är det i princip lika många svenskar som placerar sig till vänster som till höger ideologiskt. Det har inte varit såhär jämnt mellan sidorna sedan valåret 2014.
• Sedan 2010 syns dessutom en konstant ökning i tendensen att kvinnor går mer till vänster politiskt och män mer åt höger. Nu ser vi den största uppmätta ideologiska könsskillnaden i undersökningens historia, och den är särskilt påtaglig i de yngsta åldersgrupperna.
• Liberalernas sympatisörer känner sig fortfarande inte som en del av Tidögänget, med negativ syn på avtalet och starkt ogillande av Sverigedemokraterna som parti. Liberala väljare var mer positiva till Decemberöverenskommelsen år 2015 än vad de är till Tidöavtalet idag.
• Sverigedemokraternas sympatisörer har sedan valet 2022 blivit än mer nöjda med demokratin, men den generella ökning i tillit och förtroende som denna grupp såg hösten 2022 har upphört och övergripande är missnöjet i denna väljarkår lika utbrett som det var år 2021.
• Sedan 2022 har förtroendet för regeringen och för svenska politiker minskat, och bedömningen av hur regeringen sköter sin uppgift är den mest negativa sedan början av nittiotalet. Många av dessa förändringar kan förklaras i form av valårseffekter och regeringsslitage, men den samlade bilden är ändå mer negativ än förväntat.

Allmän opinion och sakfrågor

• 73 procent av svenskarna är nöjda med hur demokratin fungerar i landetoch trots en viss nedgång sedan 2022 betraktas denna bedömning som stabil. Även den mellanmänskliga tilliten ligger kvar på höga nivåer.
• Förtroendet för försvaret är högre än det någonsin varit tidigare och färre än någonsin vill skära ned på försvarsutgifterna. 59 procent har ganska eller mycket högt förtroende för försvaret. 62 procent tycker att man inte bör minska försvarsutgifterna, att jämföras med 16 procent som tycker att det är ett bra förslag.
• En majoritet av svenskarna, 52 procent, är fortfarande positiva till användandet av kärnkraft jämfört med 34 procent som vill avveckla kärnkraften. Detta är emellertid en minskning från valåret 2022 då andelen positiva nådde 56 procent.
• En viss ökning i opinionen vad gäller förbud mot vinstutdelning inom vård, skola och omsorg noteras, tillsammans med rekordnivåer vad gäller inställning till den offentliga sektorn. Endast 17 procent tycker idag att det är ett bra förslag att minska offentlig sektor i Sverige.
• Ett nystartat forskningsprojekt om det svenska samhällskontraktet visar att svenskarna är överens om att det ingår i deras ansvar gentemot staten att rösta i val, betala skatt och följa lagar. Äldre och personer till höger politiskt ser det som särskilt viktigt att medborgarna även ska försvara landet vid militära angrepp samt kunna försörja sig ekonomiskt. Personer långt till höger anser i högre utsträckning än övriga att medborgarna inte uppfyller samhällskontraktet idag.

Läget inför EP-valet

• Stödet för det svenska medlemskapet i EU är fortsatt högt inför valet 2024, även om en minskning noteras sedan rekordnivåerna 2022. Endast 12 procent av svenskarna är emot medlemskapet och endast 11 procent anser att Sverige bör utträda ur EU.
• Personer som står klart till höger i politiken är nu de mest EU-kritiskaoch också den grupp som ökat sin negativitet kraftigast sedan mätningen 2022. Från 1991 och fram till 2014 var de klart till höger de mest EU-positiva i undersökningen.
• Stödet för införandet av euro i Sverige har ökat kraftigt. Mellan 2010 och 2021 var stödet närmast obefintligt men 2023 är 30 procent av svenskarna positiva och 43 procent negativa. Alla väljargrupper utom de som sympatiserar med Kristdemokraterna har dessutom blivit signifikant mer positiva sedan 2022.
• Invandringen bedöms fortsatt som den minst positiva aspekten av det svenska medlemskapet i EU medan den militära säkerheten sedan Rysslands invasion av Ukraina tydligt bedöms som den mest positiva. På samma tema anser 57 procent av svenskarna att Ukraina bör tillåtas bli medlem i EU.
• Ursula von der Leyen är den enda av de ledande politikerna i EU som är någorlunda känd bland svenskarna och hon är dessutom betydligt mer omtyckt än någon av de andra ledare undersökningen studerar.

Trender i medielandskapet

• 80 procent av svenskarna anser att svenska medier oftast är mycket tillförlitliga. Samtidigt menar 55 procent att medierna ofta har en politisk agenda i sin nyhetsbevakning och 45 procent upplever att medierna inte berättar hela sanningen i viktiga samhällsfrågor. Dessa nivåer är relativt stabila jämfört med en tidigare mätning 2017.
• Personer till höger i politiken och i synnerhet de som sympatiserar med Sverigedemokraterna tenderar att vara mest negativa vad gäller bedömningarna av svenska nyhetsmedier. Även personer som är mycket intresserade av politik gör mer kritiska bedömningar.
  Analyser av svenskarnas nyhetskonsumtion visar att förhållandevis många, 35 procent och då i synnerhet unga och kvinnor, ofta avstår från att ta del av nyheter för att innehållet får dem att må dåligt. 50 procent avstår ofta från nyheter för att de finns bakom betalväggar.
• Nya frågor om synen på AI visar att svenskarna är kluvna och i många fall ännu inte kan ta ställning till vilken typ av påverkan de tror att AI kommer att ha på samhället. Tydligt är dock att en stor andel, 44 procent, har ganska eller mycket litet förtroende för att teknikföretagen utvecklar AI på ett ansvarsfullt sätt, jämfört med endast 12 procent som har ganska eller mycket stort förtroende.