Nytt forskningsprojekt utforskar smartare lagstiftning – kan ai vara lösningen?
Lagstiftningen växer – men förvaltningens kapacitet står ofta still. I ett nytt forskningsprojekt finansierat av Horizon Europe undersöker forskare hur den ökande mängden regler påverkar myndigheternas möjligheter att agera – och vilka politiska strategier som används för att hantera trycket. Kan artificiell intelligens bli ett verktyg för att skapa mer träffsäkra och genomförbara lagar?
– På EU-nivå är antalet regleringar ungefär fyra gånger fler i dag jämfört med 20–30 år sedan. Sen tillkommer en ökning även på nationell nivå. Samtidigt saknar många förvaltningar resurser för att implementera lagarna och tvingas i vissa fall prioritera vad som faktiskt ska genomföras. Det kan skapa problem för medborgarna, rättigheter finns på pappret men realiseras inte i praktiken, säger Brigitte Pircher, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
Verktyg för bättre lagstiftning
En målsättning i projektet är att bidra till mer genomtänkt och hanterbar lagstiftning. Forskarna vill bland annat utveckla ett digitalt analysverktyg – ett slags ”lagstiftnings-GPT” – som med hjälp av algoritmer kan förutse hur betungande en viss regel eller lagtext kan bli för förvaltningen. Tanken är att verktyget ska kunna användas i lagstiftningsprocessen för att tidigt identifiera problem, förenkla regler eller undvika onödig administrativ belastning. På sikt hoppas forskarna att arbetet ska leda till bättre anpassad lagstiftning och ett mer hållbart regelverk – inte minst ur medborgarnas perspektiv.
– Det handlar om att tänka efter före. Om lagstiftningen är bättre utformad från början blir den också enklare att genomföra i praktiken, säger Brigitte Pircher.
En lag in – en lag ut
Inom projektet ska forskarna dels titta på hur mycket antalet regleringar ökat, dels vilka strategier olika regeringar använder för att hantera dem. En sådan strategi är ”regulatory offsetting” som också kallas ”one in, one out”. Kortfattat betyder den att när en ny reglering tillkommer, så plockas en bort, inom samma politikområde.
– Det är 21 länder som infört någon variant av denna strategi, men det är oklart hur effektiv den faktiskt är. Det väcker också frågan: Vem avgör vilka regler som tas bort? säger Brigitte Pircher.
Lagar som inte används avskaffas
Sverige har idag ingen formell offsetting-strategi, men tillämpar i praktiken en mer pragmatisk modell än många andra EU-länder. Lagar som inte används inom en viss tidsram avskaffas helt enkelt. Det gör Sverige till ett särskilt intressant jämförelsefall i studien, i kontrast till länder som har infört mer regelstyrda modeller för att minska regelbördan.
I många länder växer regelverken snabbt, och försöken att hantera dem sker ofta i efterhand. I USA har utvecklingen tagit en mer drastisk riktning.
– President Trump har pratat om ”one in, ten out” – alltså att ta bort tio regleringar för varje ny lag. Det är tydligt att detta är en mer politisk än teknokratisk åtgärd, säger Brigitte Pircher.
Kortsiktig jakt på konkurrenskraft
Även inom EU finns de som vill vidta liknande åtgärder, där regler tas bort inte på grund av utvärdering eller effektivitet, utan av mer politiska skäl. Till exempel har man diskuterat att ta bort regler om praktikantlön och hållbarhetsrapportering för företag.
– Vår poäng är att man måste granska reglernas innehåll och syfte, inte bara räkna dem. En kortsiktig jakt på konkurrenskraft riskerar att underminera viktiga samhällsmål, säger Brigitte Pircher.
Fakta om projektet
Projektet Sustaining Public Administration in Modern Democracies finansieras av EU:s forskningsprogram Horizon EuropeL och har tilldelats totalt 28,6 miljoner kronor för en treårsperiod. Av detta går 4,8 miljoner kronor till den svenska delen av projektet, som leds av Brigitte Pircher vid Södertörns högskola. Projektet samordnas av Universitetet i Oslo och genomförs i samarbete mellan totalt sex europeiska lärosäten.
Kontakt:
Sophia Nilsson, forskningskommunikatör
sophia.nilsson@sh.se
0722-10 14 53