Nytt instrument för precisionsmedicin vid hjärt-kärlsjukdom

Ett instrument som gör det möjligt att samtidigt och mycket exakt mäta 21 biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom i ett enkelt blodprov, har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. Målsättningen är att denna typ av verktyg ska leda till bättre prognoser av hjärt-kärlkomplikationer och mer individanpassad behandling för patienterna. Det blir också enklare att följa effekterna av behandlingen. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PlosOne.

Peer review/Människor/Experimentell studie

Instrumentet som nu utvecklats bygger på analyser av 368 proteiner i blod. Proverna kommer från drygt 10 000 patienter, som deltagit i internationella studier av nya behandlingar vid kranskärlssjukdom och förmaksflimmer.

Genom undersökningarna har forskarna identifierat 21 cirkulerande proteiner (CVD-21 panel) som kan användas som så kallade biomarkörer. Samtliga biomarkörer avspeglar olika funktionsrubbningar som påverkar utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom samt nyttan och riskerna vid olika behandlingar. CVD-21 instrumentet mäter halter av proteinerna ner till mycket låga koncentrationer med molekylärbiologisk teknik, så kallad Proximity Extension Assay (PEA), som utvecklats av forskare i Uppsala. Dessutom krävs enbart en mycket liten volym blodplasma för analysen.

Informationen från CVD-21-instrumentet har utvärderats med hjälp av blodprover och klinisk information från 4 224 patienter med kronisk kranskärlssjukdom.

När det gällde resultaten av riskbedömning för alla typer av hjärt-kärlkomplikationer var CVD-21 tillsammans med proteinet troponin T jämförbara med en modell med ett par tidigare kända riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom. Därutöver identifierade forskarna via instrumentet nio nya biomarkörer med stark prognostisk betydelse för olika hjärt-kärlkomplikationer, såsom hjärtinfarkt, hjärtdöd och sjukhusinläggning för hjärtsvikt. Dessa biomarkörer reflekterar olika sjukdomsprocesser och kan alla bidra till ökad kunskap om bakomliggande orsaker till hjärt-kärlsjukdom. Biomarkör-baserad riskbedömning visade sig dessutom överträffa riskbedömning med enbart kliniska variabler som idag framförallt används inom klinisk rutinsjukvård.

– Vårt biomarkörbaserade redskap ger på samma gång information om många proteiner med känd eller okänd funktion och har utvecklats för forskning och framtida tillämpning inom vård av hjärt-kärlsjukdom. Vår studie visar att koncentrationer av biomarkörer kan visa olika signaturer för hjärtkomplikationer. Utvecklingen av CVD-21 är ett första steg där man samtidigt kvantifierar många hjärt-kärlprocesser i en enda droppe blod, säger Agneta Siegbahn, professor i klinisk koagulationsvetenskap vid Uppsala universitet.

Instrument som CVD-21 skulle i framtiden kunna spela en viktig roll som beslutsstöd vid hjärt-kärlsjukdom och även en rad andra sjukdomar. Utifrån utvalda biomarkörer skulle till exempel patienter med hjärt-kärlsjukdom kunna delas in i mer specifika undergrupper än vad vi har idag och därmed ge bättre förutsättningar för mer skräddarsydda behandlingsstrategier.

Utvecklingen av instrumentet är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Olink Proteomics, och SciLifeLab.

Agneta Siegbahn et al. (2023); “Development and validation of a quantitative Proximity Extension Assay instrument with 21 proteins associated with cardiovascular risk (CVD-21) “, PlosOne. DOI: 10.1371/journal.pone.0293465

För mer information kontakta: Agneta Siegbahn, em professor i klinisk koagulationsvetenskap vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, SciLifeLab. Tel: 070-425 06 66, E-post: agneta.siegbahn@medsci.uu.se