Nytt projekt: Vad händer med kunskap vid förstörelse och återuppbyggnad?
Vad händer med kunskap när bibliotek och arkiv flyttas, förstörs och återuppbyggs? I ett nytt projekt ska idéhistorikern Emma Hagström Molin genom tre fallstudier studera hur destruktiva historiska händelser har format och omformat kunskapens betydelse och tillgänglighet.
Där det finns kunskap finns det alltid okunskap, det kan vara felaktigheter, rena lögner eller fantasi. I det här projektet vill jag vidga förståelsen av det historiska material som finns i bibliotek och i arkiv genom att tänka med okunskap. Arkiv och bibliotek är ju kunskapsinstitutioner per definition – kan de då även producera okunskap? Idé- och vetenskapshistoriker intresserar sig allt mer för okunskap i en rad olika sammanhang, men jag har hittills inte hittat studier som behandlar bibliotek och arkiv ur det perspektivet, säger Emma Hagström Molin, docent i idéhistoria.
Kan bibliotek och arkiv producera okunskap?
Projektet Knowledge disruptions. A study of destructions, movements, and resurrections of archives and libraries in the Baltic Sea Area, c. 1650–1815 finansieras av Östersjöstiftelsen och består av tre fallstudier: Tartus första arkiv och universitetsbibliotek, Riksarkivet och slottsbranden 1697 samt Greifswalds universitetsbibliotek
– Tartu universitetsbibliotek och arkiv tillkom när Gustav II Adolf inrättade universitetet 1632, men när Sverige förlorade kontrollen över Livland i början av 1700-talet flyttas de här samlingarna till Kungliga biblioteket och Riksarkivet i Stockholm. I Tartu var de någorlunda tillgängliga för studenter och professorer, men i Sverige införlivades de med de kungliga samlingarna och tillgången begränsas. Vilka betydelser fick samlingarna i sina nya sammanhang är en fråga jag ställer mig, säger Emma Hagström Molin.
Slottsbranden 1697 – en vändpunkt för Riksarkivet
Den andra fallstudien handlar om Riksarkivet och den förödande slottsbranden 1697 som kommit att bli lite av en ”svart låda” för historiker. Innan branden hade arkivet delvis använts för att legitimera Vasakungarnas makt och rätt till tronen, men efter branden blev organisationen mer opersonlig och moderniserad.
Tredje fallstudien är inte lika dramatisk som en slottsbrand. Här låg problemet snarar i brist på plats och dåliga lokaler.
– Studien handlar om universitetsbiblioteket i Greifswald, ett bibliotek som undkom flera stadsbränder men som hade problem med för stora samlingar i otillräckliga utrymmen. Detta ledde till att böcker förvarades på olämpliga platser och förstördes av fukt. Jag ska undersöka hur biblioteket hanterade förstörelsen, om det användes som argument för att få en större byggnad och hur samlingarna organiserades när de äntligen fick större lokaler kring mitten av 1700-talet, säger Emma Hagström Molin.
Vad kan vi lära av historiska katastrofer?
En central del av forskningen är att utforska relationen mellan kunskap och okunskap. Emma Hagström Molin vill förstå samspelet mellan dem och inte se okunskap enbart i negativa termer utan som en del av kunskapsproduktionen.
– Det är fruktansvärt när kulturarv förstörs, oavsett om det är genom krig, brand eller långsamt förfall. Så genom att studera till exempel Riksarkivet utifrån termer av kunskap och okunskap kan vi lära oss mer om katastrofers konsekvenser, och få värdefulla perspektiv på liknande fall idag. Studien kan hjälpa till med att skapa hopp kring förstörelse och visa att återuppbyggnad kan leda till nya möjligheter och sätt att använda samlingar, avslutar Emma Hagström Molin.
Kontaktperson:
Press:
Sophia Nilsson
Forskningskommunikatör
0722-10 154 53
