Nytt storprojekt: Så kan ett nytt Ukraina konstrueras
Skadorna på infrastruktur uppskattas till hundratals miljarder dollar, kostnaden för mänskligt lidande går inte att räkna i pengar. Hur kan ett land byggas upp igen efter ett krig? Och hur kan man dessutom konstruera ett modernare och mer hållbart samhälle? Det är frågor som forskare ställer sig i ett nytt projekt som beviljats forskningsmedel på 28 miljoner kronor från Östersjöstiftelsen.
– Det är ett stort och ambitiöst projekt, och vår förhoppning är att den kunskap vi producerar ska ge insikter som kan bidra till landets återuppbyggnad av infrastruktur, olika institutioner och samhälle för att skapa ett modernt och hållbart Ukraina, säger Anders Olofsgård, forskare i nationalekonomi och projektledare för projektet (Re)Konstruera Ukraina – Människor, Institutioner och Miljö.
Projektet sträcker sig över fyra områden eller teman: Urban återuppbyggnad och planering, offentlig upphandling, demokratisk konsolidering inom befolkningen samt jordbruksfrågor.
Ukraina står idag närmare EU:s tröskel än de någonsin gjort tidigare. Men hur friktionsfritt det sker avgörs inte enbart av legala processer, utan också hur befolkningens värderingar utvecklas.
– När man genom enkätundersökningar jämför värderingar hos befolkningar i västeuropeiska EU-länder med dem hos medborgare i forna sovjetstater är de senare oftast i genomsnitt mer konservativa. De har ofta en annan syn på till exempel auktoritärt styre och hbtqi-frågor än de som är förhärskande i liberala demokratier. Därför är det intressant att titta på hur människor står i olika värderingsfrågor och vilka konflikter som finns, för det kan påverka återuppbyggnaden och förutsättningar för ett hållbart samhälle, säger Anders Olofsgård.
Osäker framtid
Osäkerheten kring krigets utgång och Ukrainas framtid är utan tvekan projektets stora utmaning. Att det däremot skulle vara en anledning att inte gå vidare har inte varit aktuellt.
– Ofta studeras sådana här frågor i ett post-krigstillstånd. Att kunna studera frågor som rör till exempel hur man bedriver effektiv upphandling i krigstid är oerhört viktigt, säger han och fortsätter:
– Offentlig upphandling är en stor marknad i alla ekonomier, men i länder som haft problem med korruption är det också en väldigt känslig marknad. Befinner man sig då också i en krigs-ekonomi är det ännu viktigare att man står emot, samtidigt som man måste kunna fatta snabba beslut. Det blir en avvägning mellan noggrannhet och behovet av snabbhet i processen.
Urban utveckling
Redan i dag är förstörelsen av det ukrainska samhället omfattande. Efter bara 10 månader av krig uppskattades skadorna på landets infrastruktur till nästan 140 miljarder dollar och de ekonomiska förlusterna till mellan 350 och 759 miljarder dollar. Hur bygger man upp städer, vägar och annan infrastruktur efter så omfattande förödelse?
– Till en början kommer fokus ligga mer på resilliens, hur klarar samhället att stå emot och tillfälligt bygga upp byggnader och infrastruktur, och hur organiserar man sig lokalt för att kunna möte utmaningarna på ett effektivt sätt. På sikt finns möjlighet att utveckla en mer modern och hållbar infrastruktur, säger Anders Olofsgård.
Internationell forskargrupp
Den internationella projektgruppen består av forskare från Handelshögskolan i Stockholm, Södertörns högskola, Kyiv School of Economics och Tor Vergata universitetet i Rom. Expertisen från de olika lärosätena kompletterar varandra, men Anders Olofsgård betonar den viktiga roll som kollegorna i Kyiv spelar i det ukrainska samhället.
– För oss är det väldigt viktigt att ha med våra kollegor från Ukraina. Det är helt fantastiskt vilket arbete de lyckas bedriva under så svåra omständigheter. De har tredubblat antalet studenter sedan början på den fullskaliga invasionen och bidrar samtidigt med underlag till regeringens policyarbete genom att bland annat ta fram data om förstörelsen i landet och effekterna av sanktionerna mot Ryssland, säger Anders Olofsgård.
Projektinformation
Huvudsakliga deltagare:
Anders Olofsgård – projektledare och docent i nationalekonomi – Handelshögskolan i Stockholm/Södertörns högskola
Malin Gawell – docent i företagsekonomi – Södertörns högskola
Mats Bergman – professor i nationalekonomi – Södertörns högskola/Handelshögskolan i Umeå
Tymofii Briik – rektor – Kyiv School of Economics
Oleg Nivievskyi – docent – Kyiv School of Economics
Giancarlo Spagnolo – professor – Tor Vergata University
Kontakt
Sophia Nilsson, sophia.nilsson@sh.se
forskningskommunikatör
