Oförändrade attityder till klimatfrågor före och efter orkanen Helene

I slutet av september 2024 drog den tropiska orkanen Helene in över sydöstra USA. När den mojnade ett par dagar senare var förstörelsen enorm och mer än 250 människor hade mist livet. Händelsen inträffade bara fem veckor före det amerikanska presidentvalet, vilket hos forskare väckte frågan om denna typ av extremväder kan påverka allmänhetens syn på klimatförändringar och stöd för miljöpolitik.

För att kunna mäta orsak och verkan gjordes en studie i två steg. Det första steget genomfördes en månad före orkanen då 1155 amerikaner svarade på en enkät. Det andra steget genomfördes direkt efter orkanen då samma personer fick svara på frågor en gång till. Frågorna handlade om hur de tänkte rösta i det kommande valet, hur de ser på klimatförändringar och deras oro för extremväder. Vissa deltagare var bosatta i områden som drabbades av orkanen, andra deltagare var bosatta i regioner som inte drabbats.

– Resultaten visar att orkanen inte ändrade folks uppfattning om klimatförändringar. Oron för extremväder påverkades inte heller, och det var inte fler som planerade att rösta på politiker som var för en skärpt klimatpolitik. Detta gällde både grupper som drabbades eller inte drabbades av orkanen.  Resultaten rör effekter på gruppnivå av denna specifika orkan och är inte nödvändigtvis giltiga för individer eller för andra extremväderhändelser, säger Magnus Bergquist, universitetslektor i psykologi.

Tidigare studier som funnit samband mellan extremväder och klimatattityder bygger på data som samlats in vid ett tillfälle, vilket gör att det inte går att dra slutsatser om orsaker och verkan.

– Genom att mäta attityder både före och efter orkanen Helene ger vår studie starka belägg för oförändrad klimatoro och stöd för klimatpolitik bland människor som drabbats av en extremt kraftig orkan, säger Magnus Bergquist.

Forskarna analyserade även betydelsen av politisk tillhörighet. I linje med tidigare forskning visade sig politisk preferens vara en betydligt starkare förklaring för hur man tänkte rösta än att drabbas av en kraftig orkan. Demokrater visade ett större stöd för politiker som är för klimatpolitiska reformer än republikaner. Skillnaderna mellan sympatisörer för respektive parti var betydligt större än skillnaderna mellan drabbade och icke-drabbade regioner, eller mellan mättillfällena före och efter orkanen.

– Detta kan visa på betydelsen av hur extremväder skildras i media. Mediebevakningen efter orkanen Helene fokuserade i stor utsträckning på politikers och institutioners ansvar i den svåra situationen och inte på kopplingar till klimatförändringar. Detta kan ha påverkat hur människor tolkade händelsen och kan förklara varför varken de klimatrelaterade attityderna eller hur man tänkte rösta påverkades, säger Sofiia Skipor, doktorand i psykologi.

Studie

• Attitudes unchanged: no support for increased climate change beliefs, concerns, or voting intentions after Hurricane Helene, publicerad i Environmental research communication

Kontakt

• Magnus Bergquist, docent i psykologi, telefon: 031–786 1556 eller 070–249 25 13, e-post: magnus.bergquist@psy.gu.se
• Sofiia Skipor, doktorand i psykologi, telefon: 031–786 1680, e-post: sofiia.skipor@psy.gu.se