Ojämlikhet påverkar möjligheten att lära sig svenska

Språk är ofta i fokus för den migrationspolitiska debatten. I en ny avhandling av Andreas Nuottaniemi vid Umeå universitet, framgår att uppgiften att lära sig svenska försvåras av en mängd faktorer som är utanför den enskilde inlärarens kontroll. Inte minst gör klyftor i det svenska samhället det svårt för nyanlända att överhuvudtaget hitta personer att prata svenska med.

Andreas Nuottaniemi säger att de politiska förslagen som syftar till att ställa högre krav på migranter och deras barn på senare tid har duggat tätt, exempelvis i form av språktest för medborgarskap, obligatorisk språkscreening och språkförskolor.

– Ett underliggande antagande bakom kraven är att vad som i första hand saknas är de nyanländas motivation att lära sig svenska. Om bara människor ansträngde sig mer skulle dörrarna till det svenska samhället öppnas, tycks många debattörer och politiker mena, säger Andreas Nuottaniemi.

Både förenklat och missvisande

Genom att följa och samtala med en grupp ungdomar på ett språkintroduktionsprogram i norra Sveriges inland över en längre tid, visar språkdidaktikern Andreas Nuottaniemi att det finns någonting både förenklat och missvisande över den samtida kravretoriken.

– Eleverna i studien får, likt många andra nyanlända, ständigt höra att ”språket” – det vill säga svenska – är den ”nyckel” som ska öppna dörrarna till både skolframgång och samhällelig inkludering.

– Samtidigt vill gärna deras välmenande lärare, informerade av samtida skolpolitiska försök att uppvärdera flerspråkighet, framhålla samtliga ungdomarnas språk som värdefulla ”resurser”.

Skuldbelägger sig själva

Vad båda dessa perspektiv tenderar att missa är enligt Andreas Nuottaniemi att vårt sätt att tala, läsa och skriva formas av ojämlikt fördelade resurser. Inte minst är tillgången till meningsfulla interaktionssammanhang – och lyssnare som verkligen hör vad du säger – av avgörande betydelse för vilken typ av språk du lär dig.

– Att hela tiden få höra att de behöver prata mer svenska, samtidigt som det inte finns tillräckligt många människor i deras omgivning som vill samtala med dem på jämlik grund, gör att ungdomarna i studien ofta skuldbelägger sig själva för vad de ser som en misslyckad språkinlärning, samtidigt som deras vilja att investera i språkutvecklingen minskar.

Andreas Nuottaniemi är uppvuxen i Sollefteå. Han är utbildad till lärare i svenska som andraspråk vid Stockholms och Umeå universitet och doktorand vid Institutionen för språkstudier. Han arbetade under flera år som lärare för nyanlända elever i Malå.

Om disputation:
Avhandlingen Flerspråkighetens gränser: Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid finns publicerad digitalt.

Disputationen äger rum fredag den 24 februari kl. 13.00, Humanisthuset, HUM.D.210 (hörsal E).

Opponent är Hilde Sollid, professor, Institutt for språk og kultur, Universitetet i Tromsö

Kontakt:
Andreas Nuottaniemi