Ökad risk för testikelcancer hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset visar att män som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel autism och ADHD, också har en något ökad risk att drabbas av testikelcancerformen seminom. Det här den första studien som visar på ett sådant samband och resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Cancer.

Testikelcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos unga män och de bakomliggande orsakerna är fortfarande i stort sett okända.

– Eftersom man kan operera bort en testikelcancer och på så sätt bota sjukdomen är det viktigt att söka vård i tid om man känner en knöl i testikeln, säger Ingrid Glimelius, överläkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, och professor vid Uppsala universitet.

Den nya studien har fokuserat på patienter som haft testikelcancer i Sverige. Totalt har 6166 patienter inkluderats och jämförts med 61 660 åldersmatchade män utan testikelcancer. Via registerdata har man undersökt om psykiatriska diagnoser före cancerdiagnosen var vanligare hos patienter som drabbats av testikelcancer än hos kontrollgruppen.

Överlag fann forskarna ingen ökad risk för testikelcancer om man hade en psykiatrisk diagnos, men just för gruppen av personer som hade en neuropsykiatrisk diagnos fann man en signifikant ökning av risken att drabbas av testikelcancertypen seminom.

Även om forskarna kunde konstatera att det fanns en ökad risk för personer med neuropsykiatriska diagnoser att drabbas av seminom så var den absoluta riskökningen under en procent. Risken att drabbas av testikelcancer är alltså fortfarande väldigt låg även bland pojkar och män med exempelvis autism och ADHD, och finns ingen anledning att vara orolig om man har dessa diagnoser. Resultaten är dock av intresse för att försöka komma närmare en förklaring till uppkomstmekanismerna för testikelcancer.

– I studien kunde vi också se att personer som hade en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i median var fyra år yngre när de insjuknade i cancern och att de oftare hade en mer avancerad sjukdom vid diagnosen, säger Ingrid Glimelius.

– Vi såg också att personer med en tidigare psykiatrisk diagnos hade en något ökad risk att dö av sin testikelcancer jämfört med personer utan en tidigare psykiatrisk diagnos, även om överlevnaden i testikelcancer överlag var mycket god i båda grupperna, säger Anna Jansson, doktorand vid Uppsala universitet och läkare vid Akademiska sjukhuset.

Det här är första gången en forskningsstudie visar på en association mellan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och risken för testikelcancer. Exempel på riskfaktorer man känner till sedan tidigare är om man som bebis har en icke nedvandrad testikel eller om man har en far eller en bror med testikelcancer.

– Vi vet inte varför vi ser ett samband mellan neuropsykiatriska diagnoser och risken för testikelcancer, men vi tror att tidiga livshändelser påverkar. Kanske till och med så tidiga som under fosterstadiet, säger Anna Jansson.

– Eftersom vi ser en försämrad överlevnad hos personer som har psykisk sjukdom är det viktigt att vården, personerna själva och även närstående uppmärksammar att man även kan drabbas av annan ohälsa och känner man en knöl i testikeln ska man söka vård. Den här sjukdomen går att bota hos de allra flesta idag, säger Ingrid Glimelius.

Jansson et al. (2023) Risk and mortality of testicular cancer in patients with neurodevelopmental or other psychiatric disorders, British Journal of Cancer, DOI: 10.1038/s41416-023-02260-8

FAKTA: Testikelcancer
* I Sverige diagnostiseras ungefär 360 män årligen med testikelcancer, och testikelcancer är den vanligast förekommande cancern bland unga män i åldrarna 15–35 år.
* Det vanligaste symtomet vid testikelcancer är att man känner en knöl i testikeln.
* Den specifika orsaken till testikelcancer är okänd, men man känner till några riskfaktorer, så som att ca 10% av de som drabbas har opererats för en icke nedvandrad testikel i barnaåren samt att man ser en ärftlig benägenhet hos ca 1–3% av de som får sjukdomen. Risken anses störst om man har en bror som också har haft testikelcancer.
* Behandlingen går ut på att operera bort den sjuka testikeln. Man kan även bota sjukdomen om den spridit sig utanför testikeln med hjälp av cytostatika vilket gör att testikelcancer idag är en av de cancerformer med allra bäst överlevnad.

För mer information, kontakta:

Ingrid Glimelius, överläkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet, 018-611 18 52 eller 070-225 39 12, ingrid.glimelius@igp.uu.se

Anna Jansson, ST-läkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, 018-611 00 00, Anna.k.jansson@igp.uu.se