Oväntat fynd i svenska vattendrag – Ärtmusslor mer utbredda än förväntat

En ny studie från Högskolan i Skövde avslöjar att de små ärtmusslorna är betydligt vanligare i svenska vattendrag än man tidigare trott. Med hjälp av eDNA har forskarna inte bara kartlagt musslornas utbredning utan också visat att tekniken kan bli ett värdefullt verktyg för svenska myndigheter som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Miljö-DNA, eller eDNA, är en metod som bygger på att organismer lämnar spår av sitt DNA i den miljö de lever i, exempelvis i sediment eller vatten. Forskarna samlar in prover från de här miljöerna och analyserar DNA-spåren i labbet.

– Det är lite som att kriminaltekniker letar efter fingeravtryck på en brottsplats, men här används tekniken för att spåra vilka arter som finns eller har funnits i ett habitat, förklarar Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde.

En av styrkorna med metoden är att den fungerar utan att man fångar eller ser arterna fysiskt. På så sätt kan även små, svårupptäckta arter identifieras, som ärtmusslor, som bara är 2–5 millimeter stora och extremt svåra att artbestämma med traditionella metoder.

Varför är ärtmusslor viktiga?

Ärtmusslor fungerar som bioindikatorer, det vill säga arter som ger en signal om vattenkvaliteten i sina livsmiljöer. Musslor är känsliga för förändringar i miljön och kan därför användas för att övervaka ekologisk status. Men trots att det finns nästan 20 arter av ärtmusslor i Sverige, har kunskapen om deras utbredning och ekologi varit mycket begränsad. På grund av kunskapsbrist är många av arterna rödlistade.

Det råder den nya studien delvis bot på. Totalt har 15 vattendrag i Bohuslän, Västergötland och Norrbotten studerats. Med hjälp av eDNA upptäcktes ärtmusslor i samtliga provtagna vatten. Flera sjöar och åar visade sig hysa över tio olika arter – en betydligt större mångfald än vad den traditionella metoden visade under studien och vad som tidigare varit känt.

– Ett särskilt spännande resultat var att en art, Euglesa supina, som tidigare varit rödlistad i kategorin ’kunskapsbrist’, identifierades elva gånger oftare med eDNA än med traditionell artbestämning. Det tyder på att arten är vanligare än vad forskarna tidigare trott, vilket kan få konsekvenser för hur den kategoriseras i framtida rödlistningsprocesser, säger Sonja Leidenberger.

Vad det innebär för vattenkvaliteten är dock för tidigt att säga, eftersom det krävs mer forskning om ärtmusslan. eDNA som metod kommer vara ett fortsatt viktigt verktyg i det arbetet.

Kraftfullt verktyg för svenska myndigheter

För svenska myndigheter som ansvarar för miljöövervakning och rapportering till EU, kan eDNA och de metoder som forskarna nu tar fram bli ett ovärderligt verktyg. Studien visar att metoden går att använda storskaligt och inte bara för att upptäcka sällsynta arter, utan också invasiva arter som kan hota ekosystemen. Dessutom lämpar sig eDNA-metoden för att hitta så kallade inikatorarter som man använder sig av för att mäta den biologiska vattenkvaliteten.

– Varje indikatorart, främst bottenlevande ryggradslösa djur, representerar en viss vattenkvalitet på grund av deras olika toleranser för olika miljöfaktorer. Till exempel klarar sig mygglarver i smutsigt vatten, vilket innebär hög tolerans, medan musslor behöver renare och syrerikt vatten, vilket innebär låg tolerans mot föroreningar, förklarar Sonja Leidenberger.

Den biologiska vattenkvaliteten övervakas regelbundet av länsstyrelserna runt om i landet med hjälp av indikatorarter och rapporteras också regelbundet till EU.

– Forskningen visar att eDNA kan bidra till en mer effektiv och heltäckande miljöövervakning. Data från studien har redan delats med rödlistningskommittén och andra aktörer samt kommer att kunna användas i framtida bedömningar av arters status och spridning.

Om forskningen

Studien finansierades av FORMAS och är en del av ett växande forskningsområde som syftar till att kombinera ny teknik med traditionella metoder för att bättre förstå och skydda biodiversiteten i våra vatten. Resultaten är fritt tillgängliga och kan användas både för vetenskapliga syften och praktisk miljöförvaltning.

Studien Freshwater mollusc community screening – classical and eDNA monitoring methods to detect rare, indicator and invasive species publicerades i tidskriften Journal: Science of the Total Environment.

Kontakt

Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde
E-mejl: sonja.leidenberger@his.se, Telefon 0500-448666