Pandemin gav färre luftvägsinfektioner hos små barn

Barn som föddes under covid-pandemin hade färre luftvägsinfektioner och behandlades mer sällan med antibiotika jämfört med barn som föddes före pandemin. Det visar en studie från forskningsprojektet Northpop vid Umeå universitet och Region Västerbotten.

– Att utsättas för smitta tränar upp immunförsvaret, men det är möjligt att lagom är bäst. Resultaten tyder på att restriktionerna under pandemin har haft fördelar för skyddet av de allra minsta, säger Fanny Kelderer, doktorand vid Umeå universitet och studiens förstaförfattare.

Även om det ännu är för tidigt att uttala sig om utvecklingen av astma på sikt, visar studien att barn som föddes under pandemin vid kontroll vid nio månaders ålder uppvisade färre astmaliknande symtom såsom pipande och väsande andning.

De strikta smittskyddsåtgärderna under pandemin kan ha begränsat barnens exponering för infektioner med både virus och bakterier. Luftvägsinfektioner under spädbarnstiden kan trigga immunsystemet och öka risken för astma senare i livet. Även minskad användning av antibiotika som påverkar tarmens bakteriesammansättning och immunsystemets utveckling, kan spela en roll. Antibiotika tidigt i livet har i tidigare forskning bland annat inom Northpop-projektet kopplats till en ökad risk för astma. Därför kan den minskade antibiotikaanvändningen under pandemin utgöra en skyddande faktor.

– Restriktionerna under pandemin kan å andra sidan ha ökat risken för andra allergiska sjukdomar som eksem och matallergi där en tidig exponering för smittämnen föreslås ge ett visst skydd. Det återstår att i framtida studier se hur den totala balansen slutligen blir, säger professor Christina West, ansvarig för astma- och allergiforskningen inom Northpop.

I den aktuella studien ingick drygt 3300 familjer inom befolkningsstudien Northpop. Barnen följdes till ett och ett halvt års ålder. Föräldrarna har svarat på upprepade enkäter om förkylningar och symtom på allergi och astma hos barnet. Frågorna har även handlat om ärftlighet och vilken miljö barnet växer upp i. Data gällande luftvägsinfektioner och antibiotika har hämtats från Socialstyrelsens Diagnosregister och Läkemedelsregister.

Barnen i studien fortsätter att följas inom Northpop och om några år kommer forskarna kunna uttala sig om hur pandemin med covid-19 långsiktigt påverkade risken att insjukna i astma och allergiska sjukdomar.

Med befolkningsstudien Northpop ges unika möjligheter för forskning kring barns hälsa. Över 9 000 familjer deltar redan i studien och målet är att inkludera 10 000 familjer och följa barnen till sju års ålder. Eftersom man även samlar in prover kommer forskarna att ha möjlighet att studera effekterna av covid-19-pandemin, antibiotikabehandling och andra omgivningsfaktorer på tarmens mikrobiota ännu mer detaljerat än i tidigare studier, och i ett större material.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Om den vetenskapliga publiceringen
Respiratory Morbidity Before and During the COVID-19 Pandemic from Birth to 18 Months in a Swedish Birth Cohort

Fanny Kelderer, Gabriel Granåsen, Sophia Holmlund, Sven Arne Silfverdal, Hilde Bamberg, Monique Mommers, John Penders, Magnus Domellöf, Ingrid Mogren, Christina West
DOI: 10.1016/j.jaci.2024.12.1080
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39734033/

För mer information, kontakta gärna:

Christina West, professor
Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
Barn- och Ungdomscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Telefon: 090-785 22 16
E-post: christina.west@umu.se

Fanny Kelderer, doktorand
Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
Telefon: 0730-30 89 65
E-post: fanny.kelderer@umu.se