23 mars 2026
Karolinska Institutet

Pappors psykiska hälsa försämras långt efter barnets födsel

Pappor i Sverige får färre psykiatriska diagnoser under partnerns graviditet och de första månaderna efter barnets födsel, men ett år efteråt ökar diagnoserna av depression och stressrelaterade besvär. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Sichuan University i Kina som publicerats i JAMA Network Open.

– Övergången till faderskap innebär ofta både positiva upplevelser och en rad nya påfrestningar. Många uppskattar de nära stunderna med barnet, samtidigt som relationen till partnern kan påverkas och sömnen försämras, vilket kan bidra till en ökad risk för psykisk ohälsa, säger Jing Zhou, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och delad försteförfattare till artikeln.

Studien omfattar över en miljon pappor vars barn föddes i Sverige mellan 2003 och 2021. Genom att koppla samman olika nationella register har forskarna kunnat följa hur ofta män fick en ny psykiatrisk diagnos från ett år före partnerns graviditet fram till dess att barnet fyllde ett år.

30-procentig ökning ett år efteråt

Resultaten visar att risken för att få en psykiatrisk diagnos minskade under graviditeten och de första månaderna efter födseln, jämfört med året innan. Ett år efter barnets födsel var förekomsten av ångest samt alkohol- och drogrelaterade diagnoser tillbaka på liknande nivåer som före graviditeten, men för depression och stressrelaterade besvär sågs en negativ utveckling. Dessa diagnoser ökade med över 30 procent ett år efter födseln jämfört med innan graviditeten.

– Den fördröjda ökningen av depression var oväntad och understryker behovet av att uppmärksamma varningssignaler på psykisk ohälsa hos pappor långt efter barnets födsel, säger Donghao Lu, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och artikelns sisteförfattare.

Viktigt att kunna ge stöd i rätt tid

Forskarna betonar att studien bygger på kliniska diagnoser, vilket innebär att de män som inte sökt vård inte fångas upp. Trots detta ger resultaten en tydlig bild av när i föräldraskapet som riskerna för psykisk ohälsa kan vara som störst.

– Genom att identifiera perioder med ökad sårbarhet kan vården och andra aktörer lättare erbjuda stöd. Det pratas mycket om förlossningsdepression hos nyblivna mammor, men även pappors mående är viktigt både för dem själva och för hela familjen, säger Jing Zhou.

Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Sichuan University i Kina och Uppsala universitet i Sverige. Den finansierades av Karolinska Institutets strategiska forskningsområde i epidemiologi och biostatistik, Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

”Psychiatric disorders among fathers in Sweden before, during and after partner pregnancy”, Nanyan Xiang, Jing Zhou, Yifei Lin MD, Yihui Yang, Miriam Martini, Bowen Tang, Yufeng Chen, Fotios C Papadopoulos, Emma Fransson, Alkistis Skalkidou, Jin Huang, Donghao Lu, JAMA Network Open, online 23 mars 2026, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2026.2725.

Pressbilder

Bildlänk: https://via.tt.se/data/images/public/3236920/4297321/14bd57c8-f47b-4456-adbe-aa79a4cec2a8.jpg

Bildtext: Donghao Lu. Foto: Kristinn Ingvarsson, University of Iceland

Kontaktuppgifter

Jing Zhou

E-post: jing.zhou@ki.se

Donghao Lu

E-post: donghao.lu@ki.se

Presstjänsten

Tel: 08-524 860 77

E-post: pressinfo@ki.se