Plastpartiklar ökar inflammation och korsar barriärer
Det finns ett samband mellan att utsättas för mikroskopiska plastpartiklar och inflammationssjukdomar i tarmarna. Det visar en studie av forskare i Österrike och Sverige. Vid försök på möss påverkade plastpartiklar immunceller och tarmens mikroorganismer. Studien visar även att de minsta partiklarna också samlas i andra vitala organ.
– Våra resultat visar att mikro- och nanoplaster är en underskattad faktor både i hur kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar utvecklas och att de kan påverka även andra kroppsorgan, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet, professor vid Wiens medicinska universitet och den som har lett studien.
Forskarna har undersökt ett möjligt samband mellan det ökande antalet personer med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom och den ökade exponeringen för mikro- och nanoplaster, MNP.
Vanlig tarmsjukdom
De skadliga effekterna av MNP undersöktes på möss med ulcerös kolit, en av de vanligaste formerna av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Studien fokuserade på partiklar av polystyren i olika storlekar som mössen matades med. Polystyren är en mycket vanlig plast som ofta används för matförpackningar som exempelvis yoghurtmuggar eller hämtmatslådor.
Molekylära och histologiska analyser i studien visade på interaktioner mellan MNP och tarminflammation. Upptaget av MNP i tarmslemhinnan ökade under inflammatoriska tillstånd. Exponering för MNP intensifierade även det inflammatoriska immunsvaret i tarmen genom att utlösa en proinflammatorisk aktivering av vissa immunceller, makrofager. Dessutom ledde exponering för MNP till en störning av mikrobiomet i tarmen; nyttiga bakteriearter minskade samtidigt som inflammationsdrivande och potentiellt skadliga bakteriearter ökade.
Bortom tarmen
Studien visar effekter även bortom tarmarna. Det gick att se hur mikro- och nanoplaster samlades också i andra vitala organ hos mössen. Det var främst de mycket små nanoplastpartiklarna, mindre än 0,0003 millimeter, som kunde ses i lever, njurar och blod hos. Dessa resultat tyder på att de minsta partiklarna kan korsa kroppens biologiska barriärer och därmed ha effekter också långt bortom mage och tarm.
Forskningen har genomförts av forskare vid Universität Wien, CBMed GmbH i Graz, Medizinische Universität Wien och Umeå universitet. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Microplastics and Nanoplastics.
Om den vetenskapliga publiceringen
Polystyrene micro- and nanoplastics in a colitis mouse model – effects on biodistribution, macrophage polarization, and gut microbiome
Verena Kopatz, Ulrike Resch, Kristina Draganic, Angela Horvath, Janette Pfneissl, Julijan Kabiljo, Bernadette Mödl, Gerald Timelthaler, Julia Wallner, Zeynab Mirzaei, Saule Beratlyte, Michaela Schlederer, Stefan Sarbu, Simina Laslau, Oldamur Hollóczki, Martin Raigel, Elisabeth S. Gruber, Joachim Widder, Iris Kufferath, Marion Pollheimer, Wolfgang Wadsak, George Sarau, Silke Christiansen, Nikola Zlatkov Kolev, Marcus Krueger, Robert Eferl, Gerda Egger, Vanessa Stadlbauer, Verena Pichler, Lukas Kenner
Microplastics and Nanoplastics
https://doi.org/10.1186/s43591-025-00160-7
Pressbilder
Bildlänk: https://via.tt.se/data/images/public/3237223/4207737/42b62b59-c9ea-4d86-ad85-e7d5464ceb10.jpg
Foto: Foto: Medizinische Universität Wien
Bildtext: Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet.
Licens: Inga restriktioner
Bildlänk: https://via.tt.se/data/images/public/3237223/4207737/9e72c635-9686-45b8-8e73-4914fe8c4ea7.jpg
Foto: Foto: Mattias Pettersson.
Bildtext: Nikola Zlatkov Kolev, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet.
Licens: Inga restriktioner
Kontaktuppgifter
Ola Nilsson
Kommunikatör och presskontakt medicinska fakulteten
Tel: 090-786 69 82
E-post: ola.nilsson@umu.se