Privata diplomater i klimatets tjänst – forskare följer makten bakom kulisserna på COP30
När världens ledare samlas i brasilianska Belém för FN:s 30:e klimatmöte, COP30, är det inte bara stater som försöker påverka förhandlingarna. I skuggorna av de officiella delegationerna rör sig en annan sorts aktörer – tankesmedjor, branschorganisationer och företagskoalitioner. Adrienne Sörbom, professor i sociologi, är på plats för att studera dem.
– Det är lätt att avfärda dem som lobbyister, men det är mer komplext än så. Många av dem är djupt engagerade i klimatfrågan och vill bidra med kunskap, säger hon.
Adrienne Sörbom leder två forskningsprojekt finansierade av Formas respektive Vetenskaprådet, där hon tillsammans med kollegor vid Södertörns högskola och andra svenska lärosäten undersöker hur så kallade icke-statliga diplomater agerar i relation till klimatförhandlingarna.
Projektet har följt cirka 45 organisationer under tre års tid, och COP30 blir den sista datainsamlingen.
Vill påverka – eller inte nämnas alls
De aktörer som studeras är inte enhetliga. Vissa vill påverka själva förhandlingstexten, andra vill bara se till att deras bransch inte nämns överhuvudtaget.
– Ett exempel är kärnkraftsindustrin, som inte är en del av förhandlingarna men som vill bli omnämnd. Andra, som vissa jordbrukssektorer, vill helst inte synas alls, säger Adrienne Sörbom.
Gemensamt är att de agerar utanför de statliga delegationerna, men försöker skapa nära band till dem. Ett sätt att göra det kan vara att bjuda förhandlare och politiker på middag för att få prata igenom vissa frågor. Ett annat kan vara att bara vänta på att den förhandlare man vill ha tag på går förbi och hoppas att hen vill prata just då. Hur organisationerna väljer att försöka skapa band till förhandlingsdelegationerna beror till viss del på hur mycket pengar de har att röra sig med.
– Organisationer knutna till transnationella företag eller industrier har ofta ganska goda ekonomiska möjligheter. Men även progressiva organisationer kan få stöd av klimatintresserade stiftelser och på så vis ha relativt stora ekonomiska resurser. Men enbart ekonomiska resurser räcker inte. Varje organisation måste vara trovärdig inom sitt område och ha goda kontakter, som de ofta jobbat upp under en lång rad år, säger hon.
Förtroende krävs för insyn
Att studera dessa aktörer kräver tålamod och långsiktighet. Forskarna har byggt relationer över tid för att få följa med bakom kulisserna.
– Det handlar om att skapa förtroende. Vi vill förstå hur de arbetar, hur de tänker och hur de försöker påverka. Det är inte alltid möjligt att vara med i rummet, men i samtal får vi ofta veta vad som sker, säger Adrienne Sörbom.
Hon betonar att det inte handlar om att avslöja hemligheter, utan om att förstå en viktig men ofta osynlig del av det globala klimatarbetet.
Kritiken mot COP – och varför mötena ändå spelar roll
Klimatmötet i Belém har redan kallats ett av de viktigaste på länge. Alla länder ska enligt Parisavtalet ha lämnat in uppdaterade klimatplaner, men flera – däribland EU – har ännu inte gjort det. Förra årets möte i Azerbajdzjan präglades av diskussioner om finansiering.
I år handlar det om uppföljning och framtida åtgärder.Samtidigt finns kritiker som menar att COP-mötena är alltför byråkratiska och ineffektiva.
– Jag tycker ibland att kritiken är för hård. Det är klart att det går långsamt, men utan de här mötena hade det sett ännu värre ut. Parisavtalet hade inte funnits utan dem, säger Adrienne Sörbom.
Hon menar att det största hindret inte är lobbyisterna – utan staterna själva.
– Det är framför allt oljeproducerande länder som bromsar utvecklingen. De behöver inte ha några lobbyister – de är där själva.
COP30 pågår i två veckor i början av november. Adrienne Sörbom och hennes kollegor kommer att vara på plats under hela mötet.
Kontakt:
Presskontakt: Sophia Nilsson, forskningskommunikatör – 0722-10 14 53
