Psykisk ohälsa ökar särskilt bland lågpresterande elever

Ny forskning slår larm om en oroande trend. Psykisk ohälsa bland unga har ökat de senaste decennierna, särskilt bland elever med svaga skolresultat. Forskare har följt över tre miljoner elever mellan 1990 och 2018. Genom det har forskarna sett allt tydligare och starkare samband mellan skolmisslyckanden och psykiatriska diagnoser som ångest och depression.

Studien är gjord av docent Björn Högberg, docent Solveig Petersen och professor Mattias Strandh vid Umeå universitet, och visar att skolprestation och psykisk ohälsa blivit alltmer sammanlänkade. Psykiatriska diagnoser har ökat i hela ungdomsgruppen, men utvecklingen har varit som mest dramatisk bland lågpresterande elever. Dödligheten till följd av självmord och missbruk har också ökat i denna grupp, medan den varit stabil för andra ungdomar.

– Ökningen gäller både på kort och lång sikt. Vi studerar eleverna när de går i årskurs 9 men följer dem också i flera år efter att de gått ut grundskolan. Den ökade ohälsan är påtaglig även upp i 20-årsåldern, säger Björn Högberg.

Långsiktig trend och skolans förändringar

Forskarna påpekar att den ökade psykiska ohälsan bland unga har pågått sedan 90-talet. Deras tidigare forskning har visat att utvecklingen drivits både av att allt fler mår dåligt och att de som mår dåligt mår allt sämre. Under samma period har skolan genomgått flera reformvågor. En av de mest påtagliga förändringarna utifrån det, är att fler elever misslyckas med att komma in på gymnasiet och att fullfölja sin gymnasieutbildning.

Genom att följa alla som gick i årskurs 9 i Sverige, över 3 miljoner barn, under nästan tre decennier, 1990–2018, har projektet visat oroväckande trender. Resultaten visar att sambandet mellan skolmisslyckanden och psykiatriska tillstånd, som ångest och depression, har blivit starkare över tid.

– Såvitt vi känner till har inga motsvarande studier gjorts i något annat land, så vi vet inte om utvecklingen är unik för Sverige. Vad som dock är känt sedan tidigare är att självrapporterad psykisk ohälsa liksom dödlighet i överdoser bland unga över lag har ökat mer i Sverige än i de flesta andra europeiska länder, säger Björn Högberg

En oroväckande utveckling

Enligt forskarna är det oroande att allt fler ungdomar mår psykiskt dåligt, men det som verkligen sticker ut är att klyftorna ökar. De som presterar sämre i skolan löper en betydligt högre risk att drabbas av allvarliga psykiatriska tillstånd, och den risken har ökat över tid, menar forskarna.

Dödligheten i självmord och missbruk har också ökat bland lågpresterande elever, medan den varit stabil bland andra ungdomar. Särskilt utsatta är flickor och svenskfödda ungdomar, där sambandet mellan skolmisslyckanden och psykisk ohälsa har blivit ännu starkare.

– Ett annat sätt att uttrycka det är att ojämlikheten i psykisk hälsa har ökat, och att detta framför allt har drivits av flickor och unga med svensk bakgrund. Trenderna för elever med utländsk bakgrund är dock svårtolkade då de vanligaste ursprungsländerna bland eleverna varierar över perioden säger Björn Högberg.

Skolreformer behöver komma i fokus

Samtidigt som den psykiska ohälsan ökat har skolan genomgått omfattande reformer. Allt fler elever misslyckas idag med att komma in på och fullfölja gymnasiet. Forskarna menar att det är avgörande att undersöka vilka konsekvenser dessa reformer har haft på ungas psykiska hälsa.

Forskarna ser därför ett tydligt behov av att analysera skolans förändringar och deras påverkan på ungas välmående. Att minska antalet skolmisslyckanden kan vara en viktig åtgärd för att bromsa den negativa utvecklingen, menar de.

– Vi vill betona att vår forskning så här långt rör sig om beskrivande studier som endast kan uttala sig om samband. Bakom detta samband ligger ett orsakssamband: skolmisslyckanden kan orsaka psykisk ohälsa, psykisk ohälsa kan orsaka skolmisslyckanden, eller både och. För närvarande kan vi inte uttala oss om orsakssambandet men vi planerar att titta närmare på det framöver. Oavsett så handlar det om en mycket utsatt grupp med omfattande behov av stöd; behov som tyvärr inte verkar tillgodoses i tillräcklig utsträckning idag, avslutar Björn Högberg.

Läs mer om studien

Pressmeddelandet kommer från vårt nätverk av universitet, högskolor och forskningsinstitut. Om du har frågor eller synpunkter - vänligen kontakta avsändaren.

Telefon +46 90-786 50 89

E-post jakob.mjobring@umu.se