20 september 2024
Uppsala universitet

PTSD-symptom kan minskas med datorspelsbehandling

Ett enda behandlingstillfälle, som inkluderar datorspelet Tetris, kan minska symptom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det visar en ny studie som är gjord på hälso- och sjukvårdspersonal som arbetade under Covid-19-pandemin. Studien är ledd av forskare vid Uppsala universitet, och publiceras i BMC Medicine.

– Det går att konkurrera ut obehagliga och påträngande minnesbilder från trauma och på det sättet minska även andra PTSD-symptom. Med bara ett behandlingstillfälle såg vi positiva effekter som fanns kvar efter fem veckor och även sex månader efter behandlingen. Trauma kan drabba vem som helst. Om det går att få den här effekten med ett vardagligt verktyg som inkluderar datorspel skulle det kunna vare ett lättillgängligt sätt att hjälpa många, säger Emily Holmes, professor vid Uppsala universitet som har lett studien.

Det största och främsta symptomet på PTSD är obehagliga och påträngande minnen av en traumatisk händelse i form av bilder – vanligtvis kända som flashbacks. Andra symptom kan vara undvikande, överspändhet och konkreta besvär som sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter. Emily Holmes har tillsammans med kollegor länge forskat på hur man kan förebygga PTSD. I den aktuella studien har de fokuserat på att få bort flashbacks. Genom att konkurrera ut de påträngande minnesbilderna med en visuell uppgift, minskar även andra PTSD-symptom.

Mental rotation med hjälp av Tetris

Behandlingen bygger på det som kallas mental rotation, och som är kärnan i Tetris. När man ser ett föremål från en vinkel kan man föreställa sig hur det ser ut om det roteras till en annan position och kan ses från en annan vinkel.

I studien deltog 164 personer (se faktaruta). Hela gruppen fick samma behandlingsupplägg men med olika praktiska moment. Halva gruppen fick spela Tetris med mental rotation. Andra halvan, kontrollgruppen, fick en ickevisuell uppgift; att lyssna på radio. Alla deltagare förde dagbok över sina flashbacks. När studien startade hade deltagarna i genomsnitt 15 flashbacks i veckan. Vid en uppföljning efter fem veckor hade deltagarna i kontrollgruppen i snitt fem anfall i veckan, men de i spelgruppen hade i snitt bara ett.

Vid en uppföljning sex månader efter behandlingstillfället hade deltagarna i spelgruppen mindre allvarliga symptom på PTSD. I en skattning med ett vedertaget formulär (PCL-5) som ofta används för att skatta alla PTSD-symptom, hade spelgruppen cirka hälften så mycket besvär som kontrollgruppen.

– Det överraskade både oss forskare och deltagarna att behandlingsmetoden var så effektiv och att symptomförbättringen fanns kvar i minst sex månader. Jag förstår att det kan låta osannolikt att en så kort insats, som inkluderar datorspel och som inte innehåller en djupgående diskussion om trauma med en terapeut, kan hjälpa. Men studien ger vetenskapligt kontrollerad evidens för att ett enda guidat digitalt behandlingstillfälle kan konkurrera ut påträngande minnesbilder, och att det kan användas självständigt av deltagarna, säger Emily Holmes.

”Kognitivt vaccinering”

– Min vision är att vi en dag kommer kunna ”vaccinera” både hälso- och sjukvårdspersonal och andra som utsatts för trauma, mot PTSD med ett ”kognitivt vaccin”, på samma sätt som vi idag vaccinerar mot smittsamma kroppsliga sjukdomar, säger Emily Holmes.

Forskningen har skett i samarbete med kollegor vid Uppsala Clinical Research och Karolinska Trials Alliance, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Högskolan Dalarna, Sophiahemmet Högskola, Ambulanssjukvården i Region Västerbotten, Münsters universitet (Tyskland), P1Vital (Storbritannien) och University of New South Wales, UNSW (Australien).

Artikel: Kanstrup, M., Singh, L., Leehr, E.J. et al. A guided single session intervention to reduce intrusive memories of work-related trauma: a randomised controlled trial with healthcare workers in the COVID-19 pandemic. BMC Med 22, 403 (2024). https://doi.org/10.1186/s12916-024-03569-8

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet och AFA Försäkring.

För mer information:

Emily Holmes, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, e-post: emily.holmes@uu.se, telefon: 018-471 54 74, https://emilyholmes.net/

Fakta om studien:

Studien är gjord på hälso- och sjukvårdpersonal som arbetat med covidpatienter och utsätts for arbetsrelaterat trauma. Den genomfördes under covid-19-pandemin, under perioden september 2020 till april 2022. Sammanlagt deltog 164 personer. Deltagarna rekryterades via information på arbetsplatser och behövde själva aktivt ansöka om att få vara med. Deltagandet var helt frivilligt. Kriteriet för att delta var att personen haft minst två tillfällen per vecka med påträngande minnen som beror på traumatiska händelser som skett på jobbet.

Allt arbete och behandling gjordes helt och hållet på distans. Deltagarna genomförde uppgifterna på en dator eller smartphone, och en handledare var med på telefon eller videosamtal under det guidade behandlingstillfället. Behandlingen tog cirka 35 minuter att genomföra. Under den tiden fick deltagarna information om vad påträngande minnesbilder är. De beskriva sina minnesbilder i bara några få ord, men beskriva inte sitt trauma i detalj. Efter det fick de kort information om vad begreppet mental rotation betyder och innebär. Efter det fick ena gruppen spela Tetris i 20 minuter. Kontrollgruppen lyssnade på ett radioprogram i 20 minuter. Det var en blindad studie, det vill säga deltagare visste inte om de var i behandlingsgruppen eller i kontrollgruppen.

Tidigare resultat från studien: Ahmed Pihlgren S, Johansson L, Holmes EA, Kanstrup M. Exploring healthcare workers’ experiences of a simple intervention to reduce their intrusive memories of psychological trauma: an interpretative phenomenological analysis. Eur J Psychotraumatol. 2024;15(1): 2328956. doi: 10.1080/20008066.2024.2328956

Mer om Emily Holmes forskning:

Telefon +46 70-167 92 96
E-post press@uu.se